Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Generaldirektören har ordet

Covid-19-pandemin har mycket stor påverkan på samhället. Inte minst medför den restriktioner och förändringar i sätten att resa och mötas.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör 

Ett utmanande år

Som en direkt följd av pandemin har efterfrågan på persontransporter minskat, framför allt inom flygtrafiken, medan godstrafiken på väg och järnväg har varit relativt oförändrad. I slutet av februari aktiverade Trafikverket nationell kriskoordinering, som har varit aktiv sedan dess. Vi har i en tid med stor smittspridning, där social distansering är en nödvändighet, ändå i huvudsak klarat våra leveranser. För flera verksamheter har det inneburit att uppdraget måste genomföras utifrån nya förutsättningar. I våra projekt har vi använt digitala samråd och arbetat intensivt för att säkerställa bemanning och materialtillgång. För att upprätthålla den samhällsviktiga förarprovsverksamheten har vi vidtagit flera åtgärder för att skydda medarbetare och kunder från smitta. Vi har trots detta tvingats begränsa kapaciteteten och prioritera i provverksamheten.

För att säkerställa nödvändiga resmöjligheter för hälso- och sjukvården och andra samhällsviktiga funktioner har vi på regeringens uppdrag upphandlat temporär flygtrafik från Arlanda till sju norrländska orter och Visby. Vi har även tecknat avtal med ett flertal flygplatser om tillfällig beredskap.

Pandemin har inneburit lidande för många och är en stor prövning för samhället, men den har även stärkt redan pågående trender, till exempel distansarbete och digitala möten. Min erfarenhet är att detta till stora delar fungerat väl. Förändrade förutsättningar ger också möjligheter att styra mot hållbarhetsmålen genom nya tekniska lösningar, för att skapa hållbar tillgänglighet. Jag ser därför att krisen kan leda till bestående beteendeförändringar och innovativa lösningar, som ger positiva bidrag till andra stora utmaningar, inte minst klimatfrågan.

Ett tillgängligt Sverige

Trafikverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen. En central fråga är hur klimatmålen kan nås på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Våra analyser visar att en omfattande elektrifiering av fordonsflottan, ett ökat inslag av biodrivmedel och högre bränslepriser behövs för att nå målet till 2030. Vi ser också att underhållsbehoven ökar på både väg och järnväg, bland annat till följd av trafikökningar, eftersatt underhåll samt en ökad och allt mer komplex anläggningsvolym. Trafikverket anser att skötseln av befintlig infrastruktur ska ha mycket hög prioritet.

Det är mycket positivt att tågens punktlighet är uppe på en rekordnivå. Visserligen har antalet tåg minskat jämfört med 2019, men motsvarar nivån 2016. Punktligheten för persontåg var 93,5 procent jämfört med 90,1 procent 2016. Jag är nöjd med att åtgärderna vi genomfört tillsammans med branschen har gett goda resultat.

Efter ett omfattande och lyckat arbete under tre somrar är nu den upprustade Getingmidjan i Stockholm invigd. Satsningen har stor betydelse för att punktligheten i järnvägssystemet ska förbättras ytterligare.

En central fråga för infrastrukturens robusthet är att hantera underhållet av vägar och järnvägar. Det var därför välkommet med de extra medel som tillsköts under året. Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera underhållet och öka kunskapen om anläggningarnas tillstånd. Riksrevisionens granskningar av väg- och järnvägsunderhållet blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.

Ett utvecklat miljö- och säkerhetsarbete

För att öka tempot i klimatomställningen har Trafikverket fått ett regeringsuppdrag i syfte att snabba på elektrifieringen av transportsektorn. I uppdraget ingår att planera för en utbyggnad av elvägar och att analysera behovet av laddinfrastruktur för snabbladdning av tunga fordon längs större vägar.

Efter ett mångårigt arbete med Nollvisionen som ledstjärna i trafiksäkerhetsarbetet har etappmålet 2020 nåtts – maximalt 220 omkomna i vägtrafiken. Under året har preliminärt 190 personer omkommit. Det systematiska trafiksäkerhetsarbetet måste dock fortsatt utvecklas mot det nya halveringsmålet till 2030. Här ser jag att Stockholmsdeklarationen, som FN:s generalförsamling i en resolution ställt sig bakom, ger nya möjligheter att skapa en säker trafik i ett hållbart samhälle. Deklarationen lyfter trafiksäkerhetsfrågorna i ett större systemperspektiv kopplat till Agenda 2030, och den antogs av det globala ministermötet som Regeringskansliet och Trafikverket arrangerade tillsammans med världshälsoorganisationen, WHO, i februari.

Antalet omkomna i det statliga järnvägssystemet var preliminärt 73, vilket är 27 färre jämfört med 2019. Även om det är en relativt stor nedgång jämfört med föregående år, är det bekymmersamt att nivåerna över tid är tämligen oförändrade och att vi inte kan skönja någon tydligt nedåtgående trend. En betydande andel av antalet omkomna är självmord. Här krävs intensifierade insatser från oss och andra samhällsaktörer för att försvåra tillträde till spårområdet och för att minska psykisk ohälsa.

Ett modernt och effektivt Trafikverk

Det har nu gått tio år sedan Trafikverket bildades. Mycket har hänt under de här åren och det har tillkommit många nya utmaningar. Efterfrågan på transporter har ökat. Robusthet och kapacitet har varit i fokus, och klimatfrågan har vuxit i betydelse. Ny teknik har skapat nya möjligheter. Jag vill särskilt lyfta fram värdet av det trafikslagsövergripande perspektivet – grunden för Trafikverkets bildande – för att planera och genomföra effektiva åtgärder i transportsystemet.

En uppgift som tillkommit är att planera för höjd beredskap inom transportområdet, som en del av det civila försvaret. Totalförsvarsövning 2020, som fortsätter under 2021, är en viktig insats för att förbättra vår förmåga. Där övar vi bland annat samverkan för att gemensamt inrikta, samordna och prioritera tillgängliga resurser.

För att hantera den största infrastruktursatsningen i modern tid, nya stambanor för höghastighetståg, har en särskild programorganisation bildats. Den har ett samlat ansvar för planering och genomförande av projekten Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund. Organisationen har även ansvar för kommande utbyggnader för att skapa ett nytt stambanesystem mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Vi arbetar med att stärka vår digitala mognad så att digitalisering blir en naturlig del i vår verksamhet, för att få ut största möjliga samhällsnytta av modern teknik. Det handlar bland annat om kultur och ledarskap, informationshantering och digital infrastruktur. För att skapa balans mellan digitaliseringens möjligheter och risker behöver utgångspunkten vara funktion med rätt säkerhet. I det sammanhanget har cybersäkerhet kommit att bli ett alltmer centralt område att hantera.

Vår attraktivitet som arbetsgivare har stor betydelse för att vi ska klara kompetensförsörjningen. Det är därför glädjande att vi uppnår höga resultat i såväl externa som interna mätningar. Trafikverket hamnade på sjunde plats i undersökningen Sveriges Bästa Arbetsgivare. Gemensamt för de högst rankade arbetsgivarna är bland annat att medarbetarna i hög grad vill rekommendera sin arbetsgivare till en vän eller bekant.

Sammanfattningsvis har 2020 varit ett mycket speciellt år och jag är stolt över att vi ändå lyckats genomföra vår verksamhet på ett bra sätt. Detta tack vare många goda insatser av medarbetare och samarbetspartner. ”Håll i och håll ut” är ledord som vi tar med oss in i 2021 – och att vi ska ta vara på de nya möjligheter som uppstått, för att styra mot tillgänglighet i ett hållbart samhälle.