Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Mitt liv som järnvägare. Avsnitt 8 2021

Hur summerar man bäst en järnvägsmannabana? I årets åttonde avsnitt av Järnvägspodden provar vi ett nytt spår, ett järnvägsliv extra allt, där vår gäst Håkan Sjöström efter 47 år på järnvägen växlar över till en ny generation.

Transkribering av avsnitt 8 2021

00:00:08
NU AVGÅR JÄRNVÄGSPODDEN

00:00:09
Ulf Carlsson: Hej och välkomna till årets åttonde avsnitt av Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen med mig, Ulf Carlsson...

00:00:17
Staffan Sporre: och med mig, Staffan Sporre. Den här gången så ska vi testa lite av ett nygammalt koncept. Tror i alla fall jag.

00:00:24
Ulf Carlsson: Vad är det egentligen för järnvägshistoria vi har gett oss in på? Är en hommage till en järnvägsmannabana, ett idolporträtt eller är det ett bokslut?

00:00:34
Staffan Sporre: Jag vet inte riktigt. Alltså ett hommage till en järnvägsmannabana låter ju trevligt, det ska jag säga, men våra trogna lyssnare kommer säkert ihåg att vi förr hade ett stående inslag som hette järnvägsliv - det här är väl kanske ett järnvägsliv med extra allt då kanske. Den vi i alla fall har fått förmånen att sno en dryg halvtimme av det är Håkan Sjöström, som efter 47 år järnvägens tjänst går i pension.

00:00:55
Ulf Carlsson: Klanen Sjöström har varit en del av järnvägen sedan stambanorna byggdes, så i vårt samtal finns det minst sagt minnen och erfarenhet att ösa ur. Skönt i alla fall, och kanske det enda positiva med pandemin - det är ju om det här nu är ett järnvägs liv extra allt, extra långt, att du då ju tack vare pandemin inte har kunnat dra med mig och Håkan ut på en blåsig perrong. För det var ju så du rullade dina järnvägslivs intervjuer. Men trots en trygg och ombonad miljö här så måste vi ändå förvarna om att det finns lite knaster i den här digitala ljudbilden emellanåt.

00:01:27
Staffan Sporre: Ja, det får vi väl göra. Och du ser, även om vi inte är ute i verkliga livet är det ingen garanti för att ljudet är bra. Men vi ska hinna komma in på både det ena och det andra tillsammans med Håkan, så vi ska väl inte hålla det här introt särskilt mycket längre än nödvändigt så jag tycker att vi åker.

00:01:43
TÅGRULL

00:01:46
Ulf Carlsson: Varmt välkommen till Järnvägspodden, Håkan Sjöström.

00:01:50
Håkan Sjöström: Tack ska ni ha, kul att vara här!

00:01:52
Staffan Sporre: Det är superkul att ha dig här. Du är ju efter ett gediget järnvägsliv på väg mot en välförtjänt pension och i samband med den så har du bland annat och skrivit en en sorts krönika om både din egen och dina förfäders järnvägsbanor, och där finns det mycket mer vi vill höra mer om. Men om vi börjar din egen väg, hur hamnade du på järnvägen. Och när?

00:02:12
Håkan Sjöström: Ja, det är i dagarna fyrtiosju år sedan jag klev in på godsmagasinet, gamla fraktgodset i Norrköping, i juni 1974. Det var ju absolut ingen tillfällighet. Min pappa frågade mig väl någon gång sista gymnasieåret vad jag hade för tankar om framtiden, och en sjuttonåring har väl inte så jätte klart, den är ganska abstrakt framtiden, så jag sa att det vore väl bra om man kanske kunde få en fot in på järnvägen, och så blev det. Och jag hade väl ingen uppfattning om det där skulle bli långt eller kort besök, men det visade sig att det blev ganska långt.

00:02:45
Staffan Sporre: Ganska långt ja....

00:02:47
Ulf Carlsson: 47 år, tre år till och det hade blivit 50 jämt, inte många som klarar det.

00:02:52
Håkan Sjöström: Nej, det är sant.

00:02:53
Ulf Carlsson: I alla fall, det var inte helt ologiskt då att det blev järnvägar, men om du berättar lite mer om dina anor där så det var din farfars far som var den första Sjöströmmaren på järnvägen?

00:03:05
Håkan Sjöström: Ja, det stämmer. Vi har ett väldigt långt förflutet, och min pappa sa alltid att vi varit med sedan banan byggdes. Och det stämmer verkligen konkret, för min farfars far, som var född 1848, han fick in en fot på järnvägen hos banmästaren där i Katrineholm och fick börja med att hjälpa till med utprickningen av ägovägar som skulle gå över den nybyggda Västra stambanan och sen så blev han utbildat till tågklarerare och så vidare och fick möjlighet att vikariera på de nyöppnade stationerna både på Västra och Södra stambanan. Man kan ju tänka sig vilken otrolig kulturförändring och teknikförändring där innebar för människorna att den här otroligt moderna företeelsen järnväg helt plötsligt kom och att Lars då fick möjlighet att börja jobba i det systemet. Det måste ha varit en hisnande känsla, tänker jag mig.

00:03:56
Ulf Carlsson: Dokumenterade han någonting som du har kunnat ta del av?

00:03:59
Håkan Sjöström: Nej, inte själv. Min pappa har berättat, min pappa levde ganska nära Lars för dom - min pappas pappa, min farfar, dog tidigt så att han hade en ganska tät relation med sin farfar, så min pappa berättat mycket och så finns det en rätt omfattande tidningsintervju från 1937 med Lars, då inför att han skulle fylla nittio år och den är väldigt roliga läsa. Där berättar han väldigt mycket om gamla tider

Tidningsintervju med Lars. föredetta SJ-man (pdf, 408 kB)

00:04:24
Ulf Carlsson: Är det någonting du kan dela med dig som vi skulle kunna dela med våra lyssnare också?

00:04:27
Håkan Sjöström: Absolut. Den är ganska lång i formatet, men den går nog åt och redigera till den. Den är riktigt kul om man vill tränga in lite djupare i hur järnvägen, och inte minst Lars fungerade. Det var en mycket speciell herre kan man läsa mellan raderna.

00:04:42
Staffan Sporre: Annars, jag hajar ju till i alla fall när jag hör att din farfar var tågklarerare i Norrköpingstrakten på vad som måste ha varit 10-talet, 20 talet då. Vet du om och i så fall hur han påverkades av Getåolyckan 1918?

00:04:55
Håkan Sjöström: Nej, jag har faktiskt funderat på det. Jag läst en del om Getå-olyckan. Det var en fruktansvärd katastrof där över 40 människor omkom, och ett otal svårt skadade. Många brända av belysningsgasen som strömmade ut ur personvagnar som gjorde att det blev en fruktansvärd brasa, och enormt otäcka scenarier måste ha utspelat sig. Men jag har ingen information om att min farfar hade någon direkt koppling till det, inte hittade hans namn i några sådana sammanhang. Men det är klart att han satt säkert i Simonstorp eller möjligen Graversfors och var tågklarerare under den där tiden. Så det är klart att han påverkades, säkert.

00:05:33
Ulf Carlsson: Förutom Getå, vi kan säga nu att i Norrköpingsreferenserna kanske kommer dugga rätt tätt under samtalet, för jag är ju om inte "born" i så i alla fall "raised" i Peking. Och Staffan, du har ju jobbat som fjärrtågsklarerare där. Jag frågade dig senast om det är nåt speciellt med Jönköping och intresset för godsfrågor, men Norrköpings roll då i järnvägshistorien, vad har den spelat för roll, förutom den Sjöströmska då alltså.

00:05:57
Håkan Sjöström: Norrköping var ju länge en regionort, en betydande administrativt ort på SJ på den tiden då, och det var ju i marknadsregion och banregion och regionalt personalkontor och så en trafikledningscentral, det var ju anledning till att man hade placerat en trafikledning, en ledningscentral där i Norrköping. Så att fram till 1988 var Norrköping en väldigt betydande ort, rent administrativt och styrningsmässigt. Och sen började ju den förändringen 88 med nya SJ och Banverkets tillkomst, men det var då en betydande ort.

00:06:31
Staffan Sporre: Men om vi går tillbaka till din egen järnvägskarriär, vad sticker ut i den som du ser det?

00:06:36
Håkan Sjöström: Alltså en sån här karriär eller yrkesbana, den styrs av några vägval när man tittar tillbaka kan jag tycka. Dels att jag började vid SJ över huvud taget var naturligtvis ett viktigt steg som jag faktiskt nästan aldrig, nästan ska säga, aldrig har ångrat. Det har väl funnits tillfällen man har funderat, men i stort sett har jag varit nöjd med mitt yrkesval. Det hette ju på den tiden att statens kaka är liten men säker, alltså man skulle inte förvänta sig några rekord löner men däremot hade man ju, som det sades då, en anställning till pension garanterad. Sen blev det väl inte riktigt så med dom förändringarna, men det var den ingången man hade. Och sedan valde jag ju banan tågklarering, trafikledning, runt 1980 och det var ju också en väldigt spännande bana att gå in på, och ledde ju sedan vidare till faktiskt att man hade möjligt att ta vidare steg i karriären. En annan stor förändring för mig det var att jag valde att börja vikariera i Stockholm som trafikledningschef på på trafikledningsområde Stockholm, 1994, som ett vikariat för en akut vakans som hade uppstått där. Och sen blev jag kvar i Stockholm, i princip fram till nu. Så det är väl några viktiga milstolpar för mig och för min koppling till järnvägen.

00:07:51
Ulf Carlsson: Vad skulle du säga var stora frågor då? Och vilka är de stora nu? Och finns det frågor som hängt med hela vägen sedan du klev in 74?

00:08:01
Håkan Sjöström: Alltså när jag tittar tillbaka, då tycker jag att de här grundläggande värdena säkerhet och kvalitet följer med hela tiden och är ständiga utmaningar, och det är de områden som man aldrig blir klar med. Man kan tycka att man har byggt upp ett säkerhetssystem, o nu tuffar det o går - nu kan vi syssla med något annat. Och likadant med kvalitetsledningssystem och punktlighetsarbetet. Det är också lite bedrägligt för man tror att nu är vi klara med det här, och nu kan vi liksom ägna oss åt andra saker. Men det är ständigt närvarande, och det tycker jag har följt mig igenom genom de här åren.

00:08:34
Staffan Sporre: Just säkerhetsaspekten, igår var ju internationella plankorsningsdagen, så bara att vi har en sån dag pekar på att nämen säkerheten är vi inte klara med.

00:08:42
Staffan Sporre: Precis. Järnvägen är oerhört säker, men det lurar hela tiden faror och risker som man ständigt måste arbeta med, och det gjorde att vi också - jag var ju säkerhetschef på Green Cargo i 18 år och det var ingen tillfällighet, jag trivdes i den miljön och den systematiken som fanns där.

00:09:02
Ulf Carlsson: Säkerhetsfrågan, är det någonting som ligger lite extra varmt om hjärtat.

00:09:06
Håkan Sjöström: Ja, det är det helt klart. Samtidigt är det skönt och för mig att lägga det lite grann bakom mig och ägna mig åt punktlighet som jag gjort den sista tiden. Det har också varit bra.

00:09:19
Staffan Sporre: Vi ska komma tillbaka lite grann till det, men jag tänkte - det har ju hänt en hel del med ansvarsförhållandena på järnvägen under dina år. Vi börja med uppdelningen SJ och Banverket 1988. Hur upplevde du den?

00:09:30
Håkan Sjöström: Det blev ju en stor förändring för oss som jobbade i Norrköping då, eftersom man lade ner både banregion, marknadsregion och det (verksamheten) gick upp i enhet kan man säga i stort sett i Stockholm och Malmö. Så det blev väl lite. Det blev en stor förändring för oss som jobbar här och ledningscentralens omfattning minskar i samband med det. Men samtidigt så kom vi in i ett oerhört dynamiskt skede när man byggde upp de nya affärsområdena på på det nya SJ, och jag kom in i ett väldigt bra sammanhang. Med det affärsområde som vi hamnade under som styrdes från Stockholm och det var en väldigt kul tid. Dynamiskt och unga entusiastiska chefer som ville väldigt mycket.

00:10:12
Ulf Carlsson: Vid nästa stora delning då, den mellan person- och godstrafik, det vill säga Green Cargos bildande, så hoppar du på just det tåget - Green Cargo. Hade du liksom även godsfrågorna i blodet på något sätt? Var det ett intresse även innan du kom dit? Eller blev det mer av en slump?

00:10:29
Håkan Sjöström: När jag fanns på Banverket då, eftersom trafikledningen hade flyttats över dit och jag fick ett erbjudande om en tjänst då på det blivande bolaget Green Cargo och ta över säkerhetsfrågorna där. Så jag fick ju ta ställning till om det här med godstrafik var någonting för mig, och jag kan säga att jag hade nog fötterna i bägge verksamheterna. Jag hade jobbat mycket med persontrafik, jag hade sålt biljetter, jag hade jobbat med trafikledning och transportledning inom persontrafik, men också mycket godsfrågor. Godstransportledning hade jag sysslat med. Jag hade nog egentligen ingen stark preferens åt något håll, utan jag fick ett erbjudande om ett oerhört spännande och kul jobb som jag antog.

00:11:07
Staffan Sporre: Jag vet att vissa tänker lite grann så här, och jag undrar hur du ser på det. Drog godset nitlotten i den här skilsmässan, om vi säger så? Var det så att man fick äldst och kanske skraltigast lok?

00:11:18
Håkan Sjöström: Jo, men det fanns väl sådana inslag. Det är klart att det var väldigt mycket gammal materiel. Det var lok från 1970-talet som fortfarande tuffar runt, och det fanns väl rätt mycket rationaliseringar som stod för dörren som behövde göras. Samtidigt så var det ju en kraftig underkapitalisering, var väl de flesta överens om, när det här inträffade 2001. Men det ska vi inte glömma bort att det fanns också en oerhört stark vilja och en stark känsla för det här nya bolaget. Vi fick en ny logga, vi fick ett eget nytt namn och Green Cargo-känslan tyckte jag infann sig direkt från första januari 2001.

00:11:56
Staffan Sporre: Du pratar om underkapitalisering, jag tänker att vi pratar ofta om att järnvägen lider av långtgående underhåll, en underhållsskuld. Så lider Green Cargo av den underkapitaliseringen än i dag.

00:12:08
Håkan Sjöström: Ja, så är det. Det är ju ett skriande behov av ny dragkraft. Att vi ska kunna dra tyngre och längre tåg. Vi har stora behov av att byta våra datasystem, som till stora delar fortfarande är från 1980-talet och som var världsledande på den tiden. Men som måste bytas, så är det väldigt stora investeringar som vi har svårt att klara, och det gör att vi kanske inte riktigt är så konkurrenskraftiga som vi egentligen borde vara.

00:12:37
Ulf Carlsson: Men ni har fasat ut faxen nu i alla fall.

00:12:38
Håkan Sjöström: Ja, dom börjar åka ut här faktiskt så har du behov av en fax tror jag att de kan få ett bra pris.

00:12:43
Ulf Carlsson: Eller så får vi skicka den till Henrik och Järnvägsmuseet som den sista Green Cargo faxen! Om vi fortsätter spinna på det här med utvecklingen, alltså avregleringen. Vad har den betytt som du ser det, från ett statens järnvägar till den situation vi har idag?

00:12:59
Håkan Sjöström: Jag tror att den har varit helt avgörande - att man fick tydliga affärsförhållanden, affärsrelationer, med kunderna och att man skapar den här känslan av att utan kunder ingen lönsamhet och inga jobb. Så det tror jag, utan avregleringen och bolagiseringen så är det tveksamt till om vi hade haft en godsjärnväg av av den här storleken som vi ändå har idag.

00:13:26
Ulf Carlsson: Har du känt att liksom omvärldens syn på godsfrågorna har ändrats sedan 2001 fram till idag? Pratar man om gods på ett annat sätt och ser på det på andra ögon?

00:13:38
Håkan Sjöström: Ja, det tycker jag nog, men samtidigt finns det mycket okunskap. Godstrafiken är fortfarande lite grann sin egen värld. Speciellt verksamheten inne på de stora godsbangårdarna. Där är fortfarande den här Green Cargo-bubblan lite osprängd så att där tror jag att det finns fortfarande mycket att göra

00:13:57
Ulf Carlsson: och behöver vi göra då för att öppna upp den dörren.

00:14:00
Håkan Sjöström: Alltså, persontrafik och godstrafik är ju väldigt olika i sin grundaffär. Godstrafiken har ett överblickbart antal kunder. Det sitter tydliga näringslivsrepresentanter på andra sidan förhandlingsbordet, och det dom beställer och köper av transportören, det påverkar produktionen ganska direkt. Hur stora tågen är, hur ofta de ska gå, vilken hastighet dom kan hålla och så vidare. Och stora strukturförändringar i industrin påverkar direkt utbudet ifrån godsjärnvägen, medan persontrafiken har ett helt annat förhållande till sina kunder som ofta är hela svenska folkets befolkning och det är många gånger offentliga upphandlingar som ligger bakom. Och där har ju persontrafiken kommit mycket längre än då när det gäller IT-system, till exempel när det gäller både kundinformation och biljettförsäljning. Men jag tror att nyckeln till det här, för framtiden, är att skapa bättre förståelse och kunskap. Det som jag ser det inom godstrafiken då, är att man måste bättre förstå godstrafikens villkor.

00:15:03
Ulf Carlsson: Vi får göra vad vi kan, Staffan!.

00:15:05
Staffan Sporre: Ja men precis, och mycket av det hänger ihop också på att man att man förstår varandra tänker jag, i det, alltså att det också kommer an på, alltså att godstrafikens villkor är kanske de som är svårast att se direkt, men, men en förståelse för varandras situationer behöver öka. Och det leder lite grann in på det jag tänkte komma till nu för att de senaste åren så har du varit aktiv inom ledningen inom TTT, tillsammans för tåg i tid. Varför har det känts viktigt, och hur den tiden varit, vad har det gett tycker du?

00:15:41
Håkan Sjöström: Alltså jag har ju jobbat länge inom godstrafiken och delvis varit lite i den bubblan. Även om vi haft ett fruktbart branschsamarbete inom säkerhetsområdet, som jag tycker har varit lite vägledande för annat, så är man lite begränsad i sin egen verksamhet och det här känns lite för mig som komma tillbaka till det gamla SJ då, trafikledningen på den tiden som spände över hela sektorn så att säga. Både infrastruktur, godstrafik, persontrafik och det är det som vi nu tillsammans i TTT jobbar med tätt och intensivt och hängivet

00:16:18
Ulf Carlsson: Tycker du att du får gehör för godsperspektivet hos dina kolleger i ledningen som representerar både upphandlad trafik och persontrafik. Och då Trafikverket förstås.

00:16:28
Håkan Sjöström: I den gruppen tycker jag verkligen det, att vi lyssnar på varann, vi försöker lära oss mer och mer och det tycker jag, det har varit en förutsättning för att det här ska fungera. Sedan tror jag att vi tillsammans i den gruppen också tycker att den här ökade kunskapen, branschkunskapen, behöver stärkas ytterligare och vi har ju använt tiden lite grann under våren här till att gjort tematräffar för att faktiskt då sprida kunskap om järnvägssystemets helhet till fler.

00:16:59
Ulf Carlsson: Och dom förstår jag kommer förmodligen tillbaka till hösten också?

00:17:02
Håkan Sjöström: Det finns en bruttolista här på intressanta områden så att det kommer att fortsätta. Så det kan jag rekommendera alla som är intresserade och delta på dom för de är allmänbildade, allmänbildande, inom järnvägsområdet.

00:17:14
Staffan Sporre: Ja precis, både allmänbildade och allmänbildande!

00:17:17
Håkan Sjöström: Ja det ska vi hoppas!

00:17:17
Staffan Sporre: Jag håller med om att det är väl värt en lyssning. Kan du ge oss något smakprov eller är det hemligt än?

00:17:25
Håkan Sjöström: Njaej, den är inte riktigt färdigställd den listan, men det kommer att vara ett brett spektrum av ämnen.

00:17:31
Staffan Sporre: Vi jagar ju scoop som du förstår, men generellt - tycker du att vi är bra på samarbete i järnvägsbranschen. Eller finns något som kan förbättras i det?

00:17:40
Håkan Sjöström: Jag tycker vi är bra. Jag tycker att uthålligheten i TTT är väl ett bevis på att vi vill samarbeta tillsammans. Sen finns det väldigt mycket som kan bli bättre, det är väl lite grann som jag säger om säkerhet och kvalité, samarbete är också något man måste ständigt vårda. Och vara på!

00:18:02
Ulf Carlsson: Finns det, även om du har varit inne lite på det, kulturskillnader mellan gods och persontrafiken? Hur skulle man kunna överbrygga dom som finns för att få ihop hela branschen ännu bättre? Eller ska man få ihop dem bättre. Det kanske ska vara två olika världar?

00:18:20
Håkan Sjöström: Det ska nog vara två särarter, det tror jag. Att fortsätta och jobba med att öka förståelsen och kunskapen om varandras system, och inte minst också ta in infrastrukturen i det och infrastrukturens villkor och förutsättningar så att vi har den här treenigheten att bygga på.

00:18:39
Ulf Carlsson: Men ser man på punktlighet och kvalitetsfrågor och säkerhetsfrågor på samma sätt, eller finns det skillnader där?

00:18:44
Håkan Sjöström: Det finns ju skillnader i grunden så att säga, att ett godståg har en större flexibilitet än ett persontåg och de ska samsas på tågen på en infrastruktur som är begränsad, så visst är det så.

00:18:59
Staffan Sporre: Det ryktades ju för några år sedan, lite grann tal om att slå ihop SJ och Green Cargo. Men det är alltså en fråga du tycker inte borde landa, eller borde bli av helt enkelt?

00:19:08
Håkan Sjöström: Det är väl mer en politisk fråga som man kanske borde ta ställning till någon annanstans. Det finns säkert synergieffekter, men jag tror att särarterna när det gäller att driva godstrafikaffären och persontrafikaffären, de är så skilda så att det ska man nog inte blanda ihop.

00:19:23
Ulf Carlsson: Vi låter den frågan stå på något stickspår med lite skogs-tid på den.

00:19:27
Håkan Sjöström: Med en bra vagnsförstängare runt.

00:19:29
Staffan Sporre: Men precis, men vi får väl till hösten - vi inledde ju en tradition i fjol med att prata med höga politiker höll jag på att säga, men en hög politiker, kanske ska parkera den tills dess då. Men förutom TTT Håkan så har du jobbat med en utveckling på olika ledder i övrigt också. Jag tänker till exempel på Yard CDM som du varit involverad i. Kan du berätta om det?

00:19:50
Håkan Sjöström: Väldigt spännande tycker jag. Det är ett forskningsprojekt som drivs av statliga forskningsinstitutet RISE och är bekostat av Trafikverkets forskningsmedel. Och det är lite grann av lyfta på locket till den här Pandoraasken som en stor rangerbangård egentligen är. Det är ett väldigt tätt integrerat system av trafik inne på rangerbangården. Man är oerhört beroende av varandra alla parter och man vet nästan ingenting om varandra. Man har bara realtidsinformation via telefon att tillgå i de flesta fall, vilket gör att anläggningen utnyttjas inte optimalt rent resursmässigt och man får inte ut den punktlighet som man borde ha. Det här försöker man då och komma till rätta med genom att man systematiserar informationsutbytet mellan parterna. Dessutom så bedriver vi nu ett systematiskt kvalitetsarbete på några utvalda bangårdar, bland annat Malmö som Yard CDM ska testas på. Så det här i kombination tror jag på lite sikt kommer att göra att vi får bättre nyttjande av rangerbangårdarna och vi får ut betydligt bättre avgångspunktlighet ifrån de här viktiga noderna. På tal om det här med att okunskap om de olika delarna i systemet så är nog en rangerbangård ett sånt ställe där det finns väldigt mycket okunskap hos parter som har väldigt stor påverkan på trafiken. Så det tror jag, öka kunskapen och förståelsen för hur det är livet så vinner vi mycket.

00:21:18
Staffan Sporre: Vi får väl arr-angera någonting!

00:21:23
Ulf Carlsson: När det gäller fordon, forskning och utveckling generellt, jag tänker som Shift2Rail, har du ett finger med även där, i den typen av utveckling?

00:21:30
Håkan Sjöström: Nej, inte så aktivt, men jag har ju. Jag deltar ju liksom i, och bevakar de olika initiativen som pågår.

00:21:37
Ulf Carlsson: En sådan, tänker jag, utvecklingsfråga är väl fordonsfrågan som ju måste vara oerhört viktig i dagsläget. Är det någon speciellt som händer på det området och är det något särskilt du ser fram emot?

00:21:48
Håkan Sjöström: Här fick ju Trafikverket ett regeringsdirektiv att jobba med järnvägsfordonens påverkan, eller järnvägsföretagens fordons påverkan på punktlighet. Så att det pågår en hel del aktiviteter där, men det handlar ju väldigt mycket om gränssnittet mellan järnvägsfordonen och infrastrukturen - detektorer, tågskyddssystem, kontaktledning, strömavtagare och de delarna - där vi har fått igång tycker jag ett väldigt bra samarbete. Vi har också inrättat en en speciell ledningsgrupp som ska kunna driva de goda initiativen till beslut och genomförande. Men sen tror jag att järnverksföretagen har fortfarande en hel del att göra i samarbete sinsemellan, dela goda exempel och faktiskt var lite kravställare på varandra för att det finns väldigt mycket att vinna på ett samarbete när det gäller det. Men där har vi haft lite svårare det, då börjar man komma in på affärskritiska frågor som man måste bedöma hur långt man kan gå i det samarbetet. Men jag tror det finns en hel del att vinna där.

00:22:50
Staffan Sporre: Men är det tillräckligt högt i tak då för att kunna ha en sådan diskussion? Alltså det vill säga ställa krav på varandra. Har vi den takhöjden i branschen?

00:22:58
Håkan Sjöström: Jag tror att TTT faktiskt har bidragit till att vi börjar höja takhöjden några decimeter faktiskt. Det här var en mer dramatisk fråga för några år sedan, men jag tror att det känns som att klimatet börjar bli lite bättre när det gäller det.

00:23:12
Ulf Carlsson: Om vi fortsätter blicka framåt genom att först aningen titta lite bakåt så 2019 var ju ett rekordår på järnvägen - det avgick fler än en miljon persontåg och det var fler än 250 miljoner resenärer. Rekordsiffror! Godset har legat ganska still, så hur får vi upp volymerna för godset och godstågen?

00:23:32
Håkan Sjöström: Men det spännande när det gäller den frågan är faktiskt att visst, tågkilometer har inte ökat och kanske till och med sackat av lite grann, men tittar vi på nettoton transporter så ökar fortfarande godstrafiken, vilket innebär att godstrafiken är mer och mer effektiv. Vi kör längre tåg, vi har bättre tågfyllnad på samma kapacitet som vi utnyttjar. Så det tycker jag är en aspekt som man inte riktigt lyfter fram alltid. Och det är där jag tror att godstrafiken har den stora potentialen. det är att nyttja systemet mer optimalt, fylla tågen bättre och jobba på att vi kan köra längre och tyngre tåg i avvaktan, jag kan bara slutföra det, i avvaktan på att vi får ny infrastruktur, vilket är långt borta.

00:24:19
Ulf Carlsson: Jag tänkte bara vi har ju de här sidorna Järnkoll på Trafikverket. Hur skulle vi liksom då, i stället för att visa på tågkilometer och nästan få en flat-line av något som nästan står still. Hur skulle vi, vad ska vi hitta för nyckeltal för att visa på den utveckling som ändå sker?

00:24:37
Håkan Sjöström: Det ska man nog titta på. Jag vet att Bo Lennart Nelldal, järnvägsprofessor emeritus, lyfte fram den frågan att faktiskt godstrafiken nyttjar systemet mer effektivt och kör faktiskt mer än vad det framkommer när det gäller ett tågkilometer. Så det är nog någonting som man kanske borde lyfta fram lite mer.

00:24:57
Staffan Sporre: Vi jämför ju väldigt gärna med lastbil, och i det ligger vi procentuellt ganska lika, men det hänger mycket på att godset i stort ökar, men kanske ska börja fokusera mer på att jämföra med oss själva i branschen. För att peka på den linan kanske.

00:25:14
Håkan Sjöström: För det finns en förbättring där faktiskt.

00:25:15
Staffan Sporre: Ja men det gör ju det, helt rätt, mycket bra. En annan fråga kopplat till en förhoppningsvis nära framtid som är ganska aktuell så tänker jag på banavgifter som har pratats senaste veckorna. Vad betyder lättnaderna i banavgifter som du ser?

00:25:30
Håkan Sjöström: Ja, självklart så kommer de ju att bidra till en bättre konkurrenskraft, oavsett var de hamnar ska jag säga. Men de sänkningarna kan ju antingen hamna hos järnvägsföretagen som kan investera dem i framtiden, eller också kan dom gå ut direkt till slutkund och sänka priset. Där skulle jag säga att det förstnämnda är att föredra, men bägge alternativen är ju naturligtvis konkurrenskraftstärkande.

00:25:55
Ulf Carlsson: Vad skönt att ha två val som båda är bra på något sätt, där det ena bara är lite bättre. Men vi hör ju, du har ju haft en otroligt många olika roller genom åren. Är det fortfarande vanligt att man gör en sån här karriär inom företaget, det är ju nästan att förvanska, för det har ju varit många olika hattar ändå, och loggor som du har haft, även om det har varit fyrtiosju år på järnvägen?

00:26:26
Håkan Sjöström: Ja, men absolut. Och det du nämner tycker jag är så himla kul, att förr var karriär inom ett statligt verk - idag är det en bransch, en marknad, som vi kan komma vidare i om man har intresse och vill någonting. Så öppnas det ju oerhört mycket möjligheter, inte bara internt inom varje företag utan faktiskt i branschen, och det ser jag ju en stark trend till att man går vidare. Man kan vara ute i konsultbranschen än tid och komma tillbaks och så vidare. Och det som gör mig nästan mest glad av allt under de här alla de här åren är när jag ser medarbetare som jag en gång för många år sedan var med att rekrytera, eller bidrog till en utvecklingsplan, som nu finns på betydelsefulla och viktiga funktioner någon helt annanstans. Och många kommer ifrån trafikledningsbakgrunden, det tycker jag fortfarande är en fantastiskt bra grund till en bra fortsatt karriär.

00:27:23
Ulf Carlsson: Där kan vi väl tipsa om en artikel på trafikverket.se om Pelle som du en gång anställde och som nu tar över efter dig inom till TTT.

00:27:35
Staffan Sporre: Jag tänkte precis säga det, minst två av mina dagliga kontakter har du rekryterat har jag förstått, bara en sån sak!

00:27:40
Håkan Sjöström: Jag har mycket på mitt samvete!

00:27:42
Staffan Sporre: Just dom två tycker jag du ska vara väldigt nöjd med!

00:27:43
Håkan Sjöström: Ja tack! Det tror jag, absolut!

00:27:47
Staffan Sporre: Men vad skulle du säga för och nackdelarna med en lång tid inom ett företag så har du blivit mer enögd med åren, eller hur motverkar du att se verksamheten alltför mycket inifrån?

00:27:58
Håkan Sjöström: Jag tror inte att jag blivit enögd, jag tror att jag har haft nytta av min bredd på det viset. Men däremot, det är klart jag sitter kvar i en del gamla föreställningar som är svåra att ta sig ur själv. Lösningen på det tror jag är att man måste ha den här mixen av sådana som har gått den långa vägen och har mycket erfarenhet, kunskap - med nyrekryteringar och att man ser till att man har en mångfald både i åldrar, mix av kön, etnicitet och alltihopa det. Jag tror att det är den blandningen som behövs för att få till den en bra dynamik.

00:28:33
Ulf Carlsson: Då blir man ju direkt nyfiken på vilka föreställningar det är du har fastnat i.

00:28:40
Håkan Sjöström: Det var ju en avslöjande fråga, jag vet inte riktigt.

00:28:45
Staffan Sporre: Taskigt! Men jag förstår ju precis vad du menar. Jag kan ju fortfarande tycka att jag vet ju hur fjärrtågklarereri går till, trots att det börjar närma sig - det är över tio år sedan nu, som jag lämnade den fjärren, så att det är lätt att man tänker att det här kan jag ju. Men det gäller som sagt vara lite ödmjuk inför att saker och ting förändras.

00:29:05
Håkan Sjöström: Sen är det påfallande mycket som är sig likt, ända sedan jag på åttiotalet satt som tågledare, så det är väldigt mycket som än så länge är sig likt med papper och penna och graf och så vidare

00:29:14
Staffan Sporre: Man blåar tåg, man blyertsändrar och...

00:29:17
Håkan Sjöström: Precis.

00:29:18
Ulf Carlsson: Men innan vi helt avrundar så tänkte vi ju ändå spana in på en mer personlig framtid. Så kan man verkligen sluta efter fyrtiosju år, eller kommer du ta med dig dina barn och barnbarn för att kolla tåglägen, precis som din farfars far en gång gjorde?

00:29:35
Håkan Sjöström: Jag får frågan faktiskt hur kan du hålla intresset uppe, du har bara några dagar kvar? Men jag brinner verkligen för järnvägen och järnvägens framtid, så att jag kommer att följa det här, även om jag inte kommer att finnas kvar i verksamheten så har jag ett stort intresse för hur järnvägen utvecklas framöver.

00:29:51
Ulf Carlsson: Det blir ingen sådan här seniorkonsult som fortsätter jobba även efter pension?

00:29:56
Håkan Sjöström: Jag lovat mig själv att jag aldrig ska säga nej till såna här frågor, men som det känns just nu så är det inte aktuellt. Men som sagt, man vet aldrig.

00:30:03
Ulf Carlsson: Du får ta ett sommarlov först!

00:30:03
Håkan Sjöström: Ja, exakt.

00:30:06
Staffan Sporre: Jag gissar att du liksom många andra fortfarande har reflexen att kolla på klockan när du ser ett tåg, oavsett var i världen du befinner dig.

00:30:13
Håkan Sjöström: Lite så!

00:30:15
Staffan Sporre: Den reflexen försvinner ju aldrig i alla fall har jag förstått. Men finns du någon som tar över efter dig i klanen Sjöström då? Eller sätts en punkt, eller ett kommatecken, i den historien nu?

00:30:24
Håkan Sjöström: Just nu är det väl i alla fall en parantes. Vi har tre barn och de har bra jobb inom helt andra verksamheter, så att jag ska inte säga att hoppet är ute med dem, men det är väl inget som tyder på att de söker sig till järnvägen. Men däremot har vi fått tre barnbarn också, och dom försöker jag ivrigt indoktrinera med ett Green Cargo målat Brio-lok, och lite böcker med sagor om tåg och så vidare. Så där finns det fortfarande hopp ska jag säga.

00:30:52
Staffan Sporre: Jag ska passa på att skicka en liten varnande, ett varnande finger, det går att göra för mycket har jag förstått. Jag har hört om folk som gått på minan att indoktrinera för mycket så att det blir aversion istället. Men om man hittar balansen så tror jag att det är bra.

00:31:06
Håkan Sjöström: Jag tar till mig det, jag ska vara lite försiktigt!

00:31:10
Ulf Carlsson: Är det familjen Sporres kunskaper?

00:31:13
Staffan Sporre: Nej, faktiskt inte. Jag har hört av andra så därför tar jag det försiktigt.

00:31:18
Ulf Carlsson: Ah, ok! Men vi antar att du har åkt en hel del tåg i dina dar. Är det någon särskild tågresa du minns och har du några drömresor kvar att göra på järnvägen?

00:31:28
Håkan Sjöström: Alltså nått fel med mig måste det ju vara. Jag har ju, jag räknar - ett överslag - att jag väl åkt motsvarande 400 varv kring jorden bara i daglig pendling mellan Norrköping och Stockholm under 25 år. Och ändå när jag är ledig så kan jag sätta mig på ett tåg, åka iväg och njuta av färden.

00:31:46
Ulf Carlsson: Vart skulle du helst åka då?

00:31:48
Håkan Sjöström: Jag längtar ju väldigt mycket till de här nya internationella tågen som planeras för att man ska kunna, jag kan ta en gammal drömresa som jag gjorde en gång på 70-talet när jag insåg att vi hade fått internationella fribiljetter och satte mig, eller lade mig, i liggvagnen i Köpenhamn och vaknar på morgon i Paris. En fantastisk resa egentligen, en språngbräda ut i Europa. Eller när jag och min fru ett par andra bekanta åkte Transsibiriska järnvägen till Kina 1995. Det är såna här, 1985 var det, det är sådana här drömresor som jag kan liksom längta tillbaka till.

00:32:30
Staffan Sporre: Men om vi ska försöka knyta ihop karriärsäcken också, vi pratar resor, men andra typer av resor, finns det något beslut som du varit med och tagit som du ser tillbaka på särskilt på ett och annat sätt.

00:32:41
Håkan Sjöström: Jag var med och drev en intressant inriktning, och det rörde när jag som säkerhetschef då var lite bekymrad över att vi fick inte genomslag i våra bestämmelser och utbildningar, manualer och allt vad vi gav ut. Och då började vi jobba med säkerhetsbeteenden, strukturerat, och med en speciell metod som vi kallar säkra vanor. Det var ett väldigt spännande område som fick stort gehör i Green Cargo på den tiden, och som jag vet i lite modifierad form fortfarande används, för det finns inget som helst värde i alla papper och rutiner vi ger ut om de inte får genomslag ute i verksamheten. Så det var ett område som jag tyckte var både kul och spännande och gav bra effekt.

00:33:24
Ulf Carlsson: Du slutar ju nu och går hem, får man säga, under en väldigt speciell period. Har pandemin, skulle du säga, gjort det lättare eller svårare att fasa ut sig själv?

00:33:35
Håkan Sjöström: Själva utfasningen har väl förenklats betydligt och i och med att jag har jobbat hemifrån sista året här helt, så att jag har blivit van att vara hemma, vilket jag inte var innan kan jag säga, jag kom ju hem vid sju på kvällen, ständigt, vardagar, så att det har väl underlättat den här övergången till vardagslivet hemma. Sen kan jag ju sakna att man inte får ägna de sista veckorna åt att gå runt och tacka kolleger och krama om dem och känna att man gör ett bra avslut på det viset. Det är något man saknar, men det gör ju studenter och andra som slutar stora skeden i livet också, så att det är som det är.

00:34:14
Staffan Sporre: Till sist då, vad vill du hälsa eller skicka vidare till nästa generation järnvägare?

00:34:19
Håkan Sjöström: Jag skulle vilja vara lite storvulen och gå tillbaka till en gammal finansminister som hette Johan August Gripenstedt, som är mitten av 1800-talet gjorde gigantiska utländska upplåningar för att satsa dem i de stambanor som vi fortfarande har i det här landet. Man gjorde, på rekordtid byggde man ut stambane-nätet, och nu står vi då inför ett, tycker jag, kanske lika stort skifte att gå över till ett hållbart energieffektivt samhälle och där jag tror att järnvägen har en jättestor roll att fylla. Så jag hoppas att det blir en ny satsning på, rejäl satsning, på infrastruktur och på järnvägssystemet för att bygga framtiden helt enkelt. Igen!

00:35:00
Ulf Carlsson: Vi är de första håller med att tänker jag!

00:35:02
Ulf Carlsson: Ja men så klart! Stort tack Håkan Sjöström för att du tog dig tid till Järnvägspodden och varmt lycka till med livet som pensionär.

00:35:09
Håkan Sjöström: Stort tack själv. Trevligt att vara här!

00:35:11
TÅGRULL

00:35:17
Ulf Carlsson: Innan vi går till nyheterna, alltså fyrtiosju år - imponerande. Och jag blir lite nyfiken, är det något du siktar på? Och är det i sådana fall ens möjligt utan att någon annan del av staten höjer pensionsåldern ett par gånger till?

00:35:30
Staffan Sporre: Sikta på är väl att ta i? Jag funderar på gammal jag blir då, men givet takten vi höjer pensionsålder nu så är det väl precis i gränslandet. 45 är väl rimligt utifrån utifrån rådande nivåer.

00:35:42
Ulf Carlsson: Lite "consulting" då så blir det 50 jämnt. Men jag såg också i vår omvärldsspaning att det nyligen sattes ett rekord i nyregistreringar av bilar. Undrar hur det ser ut på järnvägen nu inför hösten och när man framförallt passagerarna ska lockas tillbaka. Nu när banavgiften togs bort, åker spenderbyxorna på?

00:36:02
Staffan Sporre: Alltså, vet inte om banavgifterna just kommer gå till fordon. Jag tror snarare att det handlar väldigt mycket om att täcka upp jättemycket förluster just nu. Däremot finns ju andra delar av väldigt många verksamheter just nu som jobbar med nya fordon, så att det är ju - en del har ju redan beställt nya fordon och andra jobbar med det, så att det på ett eller annat sätt så får vi nog se en föryngring av flottan ganska snart.

00:36:24
Ulf Carlsson: Vad skulle du vilja se för nya fordon i vagnparken då? Finns det, har du något drömscenario?

00:36:29
Staffan Sporre: Oj, jag vet inte. På samma sätt som på bilsidan, jag menar, hybrider börjar ju finnas så smått även på järnvägen, och jag tror väl kanske att så länge vi har den infra vi har här i Sverige så kanske hybrider vore tacknämligt för att göra det ännu smidigare att köra en enhetlig transport kanske?

00:36:49
Ulf Carlsson: Laddhybrid?

00:36:51
Staffan Sporre: Ja, njaej - men om vi släpper fordonen då är så den här artikeln som Håkan pratar om. Har vi något bra sätt att få ut den nu?

00:36:58
Ulf Carlsson: Ja men det tycker jag, du har gjort ett hästjobb där och ska vi säga transkriberat den då, den var ju faktiskt på svenska och ganska lättläst innan också, men kanske inte det mest tillgängliga formatet. Men nu har vi den som en PDF och den ligger ju alltså på trafikverket.se snedstreck jarnvagspodden och den finns då där det här avsnittet finns att jag hoppas det ska vara tillräckligt tillgängligt?

00:37:20
Staffan Sporre: Ja, den är tyckte nog oaktat min insats så var den, är den värd, en liten läsning. Den var kul och trevlig tycker jag-

00:37:27
Ulf Carlsson: En sista grej innan vi hoppar till nyheterna, och lite kopplat till Håkan. Han pratade ju om att det var liksom en liten bubbla här på bangårdarna, att det var en verksamhet som inte är så känd. Men visst pågår det en utredning nu, kopplat till ansvar och roller på bangårdar?

00:37:43
Staffan Sporre: Ja, det gör det - absolut. Jag vet dock inte om hur mycket vi kan koppla den till den bubblan. Om vi säger så här, den utredningen syftar snarast till att klargöra vad som händer inom den bubblan, dvs de som redan inne i bubblan kommer veta mer vad som faktiskt gäller. Så jag vet inte om vi bidrar till en mer generell allmänbildning i det, det tror jag inte. Tyvärr. Men han du pratar med har ju näsan långt ner i den utredningen också, förstås.

00:38:07
Ulf Carlsson: Jamen härligt. Då kan vi kanske få reda på det mer till hösten?

00:38:12
Staffan Sporre: Precis. Sen undrar jag - jag måste bara fråga: är du lika besviken som jag att Norrköpingsreferenserna blev mycket färre än vad jag trodde i alla fall?

00:38:19
Ulf Carlsson: Jaa, så dant det blev dö. Men då går vi till nyheterna tycker jag.

00:38:23
Staffan Sporre: Det låter dö!

00:38:24:
 TÅGTELEGRAM

00:38:27
Staffan Sporre: Hör du du, alldeles som vanligt så vill jag att du inleder nyheten med punktlighet.

00:38:31
Ulf Carlsson: Tackar tackar! Ja men det är väl inte för vågat att säga att de där dagarna som återstod av maj när vi spelade in förra avsnittet dom blev inte riktigt vad vi eller någon annan hade hoppats på. Det kom regn, och rätt som det regnade kom det väl en skur och därefter ett skyfall och sen lite mer regn. Summa summarum så backade punktligheten för hela månaden med några tiondelar för att till slut hamna på 93,6 för persontågen och 79, 6 för godstågen.

00:38:55
Staffan Sporre: Nja, inte riktigt drömsiffror där, men när vi ändå är inne på punktlighet. På webben så har vi ju, som vi varit inne på i samtalet med Håkan, en kort presentation av hans efterträdare i TTT, Pelle Andersson, och han har ju faktiskt också varit med i podden. Nummer 2 2019, om jag minns rätt. Men, du har mer läsning på hemsidan och tittarna.

00:39:16
Ulf Carlsson: Ja, men spännande att vi anger nummer av podden, jag trodde vi hade avsnitt - men vi kör på nummer två tycker jag.

00:39:21
Staffan Sporre: Avsnitt nummer två.

00:39:24
Ulf Carlsson: Apropå webben då, i ett avsnitt inte alltför länge sedan så var vi inne på frågan om att när vägtransporterna nu blir allt mer klimatsmarta så kan ju inte järnvägen ligga på latsidan för att det argumentet kanske inte blir lika starkt längre. Glädjande är då den nyhet som man kan se på bland annat trafikverket.se där man kan läsa om DAC, digitala automat koppel, som en grund och förutsättning för en fortsatt automatisering och möjliggörare för intermodala transporter. Och vid sidan om arbetet att införa de här kopplen på bred front nu i hela Europa så kan man också läsa om ett heldigitalt godståg. Det måste ju vara mumma för dina öron Staffan tänker jag. Det här arbetet med digitala automatkoppel, det sker såklart inom ramen för Shift2Rail!

00:40:05
Staffan Sporre: Och då får vi en lite europeisk referens, och jag vill bara avsluta on a high note. När vi ändå är i Europa så måste vi nämna att det äntligen syns positiva tecken på att resandet börjar återgå, allt både här och var ute på kontinenten så växlas det upp nu. Och i Norge, till exempel, så är det nya höghastighetståget som Flytoget opererar börjar köra. Så det finns hopp, det är gött!

00:40:24
TÅGRULL

00:40:29
Ulf Carlsson: Vi får väl se vad vi får för reaktioner på den här avvikningen från vårt normala huvudspår. Jag vet inte, det kanske blir en kölista vi måste upprätta nu över personer som vill vara med här - Här är ditt järnvägsliv, typ. Hur som, vi har en spännande höst att se fram emot. Kommer restriktionerna vara släppta? Kommer branschen kunna ses fysiskt på JBS konferensen, järnvägsdag eller Transportstyrelsen säkerhetskonferens? Ja, vad vet vi?

00:40:52
Staffan Sporre: Hej, mycket finns det. Jag måste ju bara säga att om man avviker från normalhuvudspåret så ska man ofta stå för ett möte, och det passar ganska bra i podden för vi vill ju möta folk. Men innan det blir höst i alla fall, det kommer faktiskt ett avsnitt till ju, och även det kan man väl säga att det blivit lite extra allt av något som tidigare har spelat något av en biroll här i podden förut.

00:41:11
Ulf Carlsson: Precis, om det här var nu en extended version av Järnvägsliv så blir det en lång version av din andra baby - Hittegods - nästa gång. Och självklart har vi ju ingen annan än Henrik Reuterdahl som vår historiska ciceron. Det blir en sommarspecial helt enkelt, perfekt för hängmattan eller var nu ni våra lyssnare laddar om för höstens återtåg.

00:41:31
Staffan Sporre: Precis som när Henke var återkommande så för jag lära dig att han heter Reuterdahl och ingenting annat. Men i alla fall, ett av temana som vi ska prata om då, och som kanske inte fått så stor plats i det här järnvägsåret, och Europaåret som vi pratar om, är vårt kulturarv. Så vi kommer att be Henke att fundera på frågor om pionjärskap utifrån olika perspektiv.

00:41:51
Ulf Carlsson: Och är det nu så att du sitter på ämnen eller förslag på gäster som vi borde ta upp till hösten, så tveka inte en sekund att höra av dig till jarnvagspodden at trafikverket punkt se

00:42:01
Staffan Sporre: Och nästa vanliga avsnitt det kommer 30 augusti. Men missa alltså inte för allt i världen vår sommarspecial med Henrik - det kommer alltså redan den 5 juli så att alla ska hinna få en skön semesterlyssning till livs. Till dess, ha det jätteskönt i solen!

00:42:14
Ulf Carlsson: Svinga lugnt!

00:42:18
Du har hört Järnvägspodden. Trafikverkets podcast för dig i branschen.