Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

En stark öppning av Järnvägs(podd)året. Avsnitt 1 2021

Då kan vi äntligen sparka igång en ny säsong, och vi gör det med en fortsättning på tema fin-besök – om än på distans. För där vi avslutade 2020 med järnvägssveriges mäktigaste så inleder vi 2021 lika starkt genom att hälsa Lena Erixon välkommen tillbaka!

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon har vi haft förmånen att få prata med flera gånger tidigare. I vårt samtal ger vi oss på att försöka summera 2020, att kommentera några av de frågor Tomas Eneroth lyfte i det sista avsnitt 2020 för att till sist blicka framåt mot vad som väntar i år. Som ju dessutom är järnvägsåret i Europa också – det tål att sägas några gånger.

Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep och våra planer för resten av våren, även om alla pusselbitar ännu inte fallit på plats. Och trots vårt idoga planerande finns det alltid utrymme för ändrade planer och mer tid att fylla, så hör av er till jarnvagspodden @ trafikverket.se med synpunkter och inspel även framgent!

Vi hörs igen om tre veckor!

Transkribering av avsnitt 1 2021

Ulf Carlsson: Annars hade jag ju tänkt fråga om det var så att till och med Lena märkt att du är "inne", för det hade ju varit häftigt

Lena Erixon: Ha ha ha... Jamen absolut, vi är inne! Definitivt!

Ulf Carlsson: Ska bara stänga ner en påminnelse så jag ser frågorna…

TÅGRULL: NU AVGÅR JÄRNVÄGSPODDEN

Staffan Sporre: Hej och välkommen till Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för oss i branschen med mig Staffan Sporre.

Ulf Carlsson: och mig Ulf Carlsson. Ja då får vi äntligen sparka igång en ny säsong, den sjätte i ordningen – din och min fjärde där målsättningen så klart är att vi under året återigen får göra intervjuer ”face to face” igen – åtminstone få lämna hemmakontoret. Men än så länge är vi lika hänvisade som alla andra att lösa, eller i alla fall lyfta locket på, järnvägens alla mysterier fjärrledes.

Staffan Sporre: Det är vi, men vi fortsätter i alla fall på temat fin-besök. För om vi avslutade 2020 med järnvägssveriges mäktigaste så inleder vi 2021 inte långt därifrån. Vad var det vi sa sist hon var med… Chefens chefs chefs chef?

Ulf Carlsson: Vår egen generaldirektör Lena Erixon är det i alla fall som tar över stafettpinnen. Hon kommer kort summera 2020, sedan något längre kommentera några av ministerns utsagor och därefter i huvudsak mest blicka framåt mot vad som väntar i år.

Staffan Sporre: Som ju är järnvägsåret i Europa– det tål att sägas några gånger. Det, och mycket mer ska vi få höra om nu när podd-året 2021 avgår. Och det börjar med att du försäkrar dig om att vi inte trampat på någon öm tå.

Ulf Carlsson: Välkommen tillbaka Lena Erixon!

Lena Erixon: Tack så mycket.

Ulf Carlsson: Jag tänkte bara - du fick ju avsluta och avrunda 2019, jag hoppas inte du känner dig sidsteppad nu för att vi istället lät ministern avsluta 2020 och låter dig sätta tonen för 2021?

Lena Erixon: Absolut inte, i rangordning så får man lov att säga att ministern går över mig. Jag tycker det är väldigt trevligt också att ministern var med, så absolut, jag tyckte det var en väldigt bra avslutning att avsluta med infrastrukturministern och är lika glad för att vara med på i den första podden 2021.

Staffan Sporre: Vi tänkte att vi skulle börja med en tillbakablick på 2020, även om vi pratade om det sist också så vill vi höra lite vad du ser eller har sett. Hur tycker du till exempel att vi hanterat pandemin? Då tänker jag väl både på verket, men också inom järnvägsbranschen.

Lena Erixon: På det stora hela så tycker jag ändå att vi har hanterat det väldigt väl. Sedan har det sett lite olika ut. Om man tittar på järnvägssystemet så kan man ju säga att det fick en stor påverkan på persontrafiken. Väldigt tydligt kan ju vi se på fjärrtågtrafiken, alltså efter flyget så såg man ju sen en väldigt tydlig nedgång på fjärrtågen. När det gäller de kortväga resorna så har ju de regionala kollektivtrafikmyndigheterna valt att upprätthålla trafiken. Men det klart att det här ändå har fått konsekvenser eftersom det är betydligt färre resande. Men det har ju varit väldigt bra att man ändå hållit uppe resandet i så stor utsträckning som man gjort för att minska trängseln. På godssidan så har det ju ändå gått bra kan man konstatera, man har ju klarat av att hålla uppe volymerna även om det varit lite olika mellan olika segment. Så godset har ju klarat sig betydligt bättre. Jag tycker ju att när vi funderade rätt mycket på vad som skulle hända så tycker jag på det stora hela ändå att vi har klarat av att hantera de här situationerna och vi har kunnat fortsätta att leverera vilket har varit viktigt.

Ulf Carlsson: Branschen har i en del sammanhang här under året uttalat att vi borde ha gjort mer utöver de åtgärder vi satte in, till exempel att vi gav möjligheten till förskjutning av fakturor. Ser du att det var någon aspekt på pandemin som vi missade med tanke på konsekvenserna för branschen.

Lena Erixon: Man kan säga så här att det jag har hört rätt mycket handlar om, är kopplat mot banavgifter, och det är ju inte en fråga som Trafikverket beslutar om utan det är en politisk fråga. Det är väl den som har kommit upp mest, att man skulle vilja haft någon rabattering eller att man skulle ha slopat banavgifterna. Men den frågan ska inte ställas till Trafikverket, så det är inte en fråga som vi beslutar över. Man kan alltid i efterhand fundera på - är det mer vi skulle kunnat göra. Vi har försökt och vi gjorde ju ett antal åtgärder precis som du säger. Betalningsfrist på fakturor till exempel, kommunikation, grön återstart och sådana saker. Jag tycker ändå att vi gjorde mycket, och har allt eftersom också försökt utvärdera - vad får det här för effekter. Det är ju lite grann nu att man prövar sig fram, och sedan är bra man härefter ändå utvärderar och se vad vi kan lära oss - vad kan vi göra på ett annat sätt. Jag tycker ändå att vi försökte möta och försökte hitta möjligheter till exempel när det gäller bokningsavgifter och annat för att hantera en situation. Sen får man pröva sig fram vilka åtgärder som ger bäst effekt och löser de problem man vill lösa. Och som sagt, sen är det lite olika mellan vad som är sådana åtgärder som vi kan besluta om och sådant som mer är ett beslut för politiken.

Staffan Sporre: Precis som du säger där vi prövar lite olika grejer och de slog lite olika. Ingen av dem fick egentligen den helt önskade effekten. Det slog olika beroende på segment och det har gjort att behoven mellan segmenten har skilt sig åt. Persontrafiken vill en sak som motsägs till viss del av godset önskar, märker vi på vår nivå. Hur har dom diskussionerna sett ut på din nivå?

Lena Erixon: Vi har ju egentligen haft samma diskussioner, bara för att ta ett exempel kan man säga att i och med att det gått ganska bra för godset har man väldigt gärna försökt komma åt tider så tidigt som möjligt. Alltså de tider som då inte persontrafiken använder skulle man ju vilja få del av så tidigt som möjligt i processen för att kunna använda. Medans persontrafiken, dom har ju haft önskemålet om att man hellre vill ha så sen möjlighet som möjligt att boka av, beroende på vad som händer med resandeunderlaget. Det är inte så konstigt men det blir lite motstridigt, de står emot varandra. Att ena sidan så vill man egentligen att vi ska stimulera till att man bokar av så tidigt som möjligt för att få ta del av kapaciteten, och det kan man förstå utifrån godssynpunkt. På persontrafiken så är man ju mer orolig att man har svårt att få tillbaka kapaciteten förstås om man sedan skulle se en ökande resandeström. Den typen av diskussioner har vi haft på vår nivå också, och då gäller det att vägar hitta bästa möjliga där emellan.

Staffan Sporre: Får du agera medlare då, eller hur funkar det?

Lena Erixon: Nej, utan vi har ju tittat - det är ju framförallt Trafik har ju hållit ihop väldigt mycket av det här arbetet, men vi har ju också haft diskussioner om hur ska man se på det här och vad är bäst så att säga för att ändå hitta en lösning som kan vara bra för alla parter. Oftast så försöker vi ändå, och det tycker jag vi är duktiga på, att lösa det här i de forum för branschsamverkan som vi har. Så att man hittar en lösning som ändå blir godtagbar för de flesta.

Ulf Carlsson: Det var ju en fråga vi hade uppe med dig förra året, om ditt rykte om de hårda nyporna. Men vi behöver inte gå tillbaka till det, det har vi ju redan rett ut!

Lena Erixon: Och i det här fallet så tycker jag ändå att man har en god branschsamverkan. Ibland så är man inte överens, och då måste det ändå fattas beslut och vi har ju vissa roller som myndighet. Men i de flesta fall så tycker jag ändå att man i god samverkan faktiskt lyckas komma fram till lösningar som ändå är någorlunda för de flesta parter.

Ulf Carlsson: Om vi lämnar pandemin, finns det något annat från 2020 som du tar med dig och som i dina ögon sticker ut lite extra?

Lena Erixon: Vi har haft en väldigt god framdrift på våra investeringsprojekt kopplat till järnvägssidan, och det känns väldigt positivt. Den är i vissa fall lite grann beroende av pandemin så till vida att vi har fått vissa bättre förutsättningar för att kunna driva projekten. Då tänkte jag till exempel på Göteborg, där man valde att ha stängt i Liseberg vilket skapade bättre förutsättningar för en del av projekten i Västlänken till exempel. Men det där är inte så självklart, för det här är ju ändå ganska långa processer men att vi haft den här goda framdriften har varit positivt. Nu har det blivit lite nästan jobbigt både på järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar, att den här goda framdriften har gjort att vi ett tag funderade på om vi till och med skulle bli tvungna att bromsa. Nu fick vi möjligheten att genom dels omdisponering av anslagen på investeringssidan, men också ökade anslag på järnvägsunderhållet vilket var positivt. Men det här att vi har en god framdrift är bra. Jag tycker, och den är lite kopplad pandemin, men jag tycker ändå också att det har fungerat väldigt bra på anläggningssidan där vi faktiskt kunnat klara av att hålla igång våra leveranser. Så den känns bra. Sticker ut - jag vet inte, men jag ska säga så här att nu har vi haft en väldigt tråkig olycka kopplad till en obevakad järnvägsövergång. Jag tycker ändå att det är viktigt att fortsätta jobba med säkerhetsfrågorna på järnvägen. Vi har haft en mycket bra utveckling på vägsidan med en minskning av antalet förolyckade i trafiken. Vi har också en minskning av järnvägssidan, men fortfarande ligger det för högt och vi behöver göra mer inom det området. Det är viktigt att liksom fortsätta jobba systematiskt med tillbud och andra åtgärder, och försöka liksom successivt flytta fram våra positioner och åtgärdar de här problemen. Att vi jobbar gemensamt med det. Det är lite för mycket som händer även på tillbud, alltså sånt som inte slutar i rena olyckor men som är tillbud och ganska allvarliga sådana.

Staffan Sporre: Vi pratade med Tomas Eneroth senast, och vi skulle vilja höra lite din syn på några av de grejerna som vi tog upp med honom. För egen del så blev jag själaglad förstås över att han, ministern, sade att godsfrågan är skållhet och att den som pratar gods är inne. Märker du också det, är det ett större fokus inom till exempel JBS på gods? Och hur i så fall?

Lena Erixon: Det börjar bli ett större fokus på gods, vilket är väldigt positivt. Det har ju varit väldigt mycket fokus på persontrafiken, inte minst kopplat till att vi har jobbat med punktligheten till exempel. Där tycker jag att vi får mer och mer godsfokus på skogstid till exempel, alltså vad man kan göra för att minska på skogstiden. Kapacitet, tilldelningsprocessen - att den ska fungera för godsflödena. Koppling intermodalt, vi har ju också en färdplan som vi arbetar med inom det området. Jag tycker också att vi jobbar mer med att på olika sätt, och där är ju godstransportrådet en viktig del och alla de projekt och de arbeten som kommer ut av det, men - ja, det är mer fokus på godset och det är väldigt bra. Det är väldigt bra att godset kommer fram mer. Det är någon som brukar säga att lastpallar röstar inte, och så är det ju, men vi är enormt beroende av att vi har fungerande godsflöden för att kunna upprätthålla den välfärd vi har och att för att få samhället att fungera. Jag tycker att det syns mer, och att det är mer med i diskussionen och jag hoppas att det också håller i sig framöver. Annars är det väldigt lätt att det blir väldigt mycket fokus på just persontrafiken. Så på olika sätt tycker jag att frågorna uppmärksammas mer, inklusive i JBS, vilket är bra.

Ulf Carlsson: Ministern menade också att branschen kanske inte karakteriseras som den mest tekniska, som en innovationsarena. Vi pratade en hel del förra året om digitalisering till exempel, men vad känner du att vi behöver göra för det saknas ju inte initiativ och forskning. Hur kan vi bli mindre trögrörliga och förändra den här bilden som ministern förmedlar?

Lena Erixon: Det är som du säger, det saknas inte initiativ. Sen kommer ju mer och mer resultat. Vi har ju varit en av dom som faktiskt var grundarna till Shift2Rail, det stora europeiska samarbetet. Jag kan nu notera att vi är ju nu också antagna i Sverige för att fortsätta vara med i den processen, vilket känns väldigt roligt. Från att man från början kanske hade väldigt många program som liksom skulle leverera framåt, så börjar ju komma ut väldigt mycket mer i de här processerna. Vi börjar se mer av resultatet utav dem, och det gäller även andra typer av program och projekt som vi gör. Jag tror att nästa steg i det här är att verkligen säkerställa att vi får till implementeringen. Så ett är ju "de facto" att verkligen testa i verkligheten, och där pågår pågår väldigt mycket piloter. Nu börjar jag se att det här kommer in även i våra upphandlingar, och att det faktiskt börjar komma på plats. Vi har fördelen att vi kan testa det i vår anläggning, där behöver vi jobba nära andra järnvägsföretag och andra för att säkerställa att vi gör de här testerna. Men sedan behöver vi också våga växla upp. Sedan är det så att vi har en del regelverk på plats, så vi måste också jobba parallellt med att försöka förändra dem så att de anpassas in i den nya tekniken. Men jag är ändå mer positiv, jag tycker jag ser mer av det vi har pratat om tidigare som kommer att mer och mer faktiskt börja komma ut. Och det är lite att öka takten igen. Också ta till vara på internationella erfarenheter, vad gör våra kollegor snabbare på ett bättre sätt. Och hur kan vi få in det här. Så ja - det är både att vi använder vår roll som upphandlare för att säkerställa att vi stimulerar att få in mer av den här tekniken, och att vi också testar och jobbar med piloter så att det vi tar fram tillsammans med andra i de här programmen också testas i nästa steg i verkligheten.

Ulf Carlsson: Så inte mindre snack, men definitivt mer verkstad?

Lena Erixon: Mer verkstad! Mer verkstad. Se till att allt det goda arbete som ändå tas fram också de facto kommer ut sen. Den här branschen, om man jämför mellan järnväg och väg, så kan man säga att på vägsidan så har man ofta finansiellt starkare aktörer. Tittar man i Sverige så har vi traditionellt haft stora fordonstillverkare, både på den tunga sidan och även med Volvo Cars på den lätta sidan, även om man är - har utländskt ägande. Men man är ändå liksom starka aktörer och sitter på helt andra finansiella muskler. Så ser det inte riktigt ut på järnvägssidan. Sen är ju inte järnvägssidan lika standardiserad heller, men där tror jag starkt ändå på att det här samarbetet vi gör kopplat till exempel inom det europeiska samarbetet och det man gör inom ramen för UIC blir en viktig del. Så från stort till smått liksom jobba med att hela tiden försöka modernisera anläggningen är viktigt. Jag menar, vi håller ju fortfarande på att ställa om till fjärrtrafik till exempel från lokal tågtrafikledning. Det arbetet pågår ju, sker hela tiden. Vi kommer börja med införande av ERTMS. Vi jobbar väldigt mycket med att utveckla våra system, Nationell tågtrafikledning till exempel, men vi behöver också jobba med alla de här små sakerna som gör att vi får bättre kraft. Det är kanske så, om man tittar, att vi är ganska vana vid de här stora projekten, men vi kanske behöver titta på vad kan vi öka takten i det som inte behöver vara så stort. Jag tänkte till exempel på den här appen som varnar för tåg på obevakade järnvägsövergångar, alltså den typen av åtgärder behöver vi också jobba parallellt med. Men jag är lite mer positiv, jag tycker ändå att det händer mer just nu, vilket känns roligt.

Staffan Sporre: När vi då förbättrar och får ner det i infran så vi vill ju förstås att folk nyttjar den också. Ministern var också inne på det här med How to gain trust in Public Transport, och då funderar vi på vad vi har för roll i att få upp förtroendet för den allmänna transporten. Ska vi ha en samordnande roll, och sedan också kopplat till det - hur når vi dit om de nuvarande restriktionerna kommer att gälla under förmodligen stora delar av 2021.

Lena Erixon: Vi har ju lite olika roller. Vi svarar ju för infrastrukturen och för trafikledningen och trafikinformationen kopplat till det, medans vi har andra aktörer som ansvarar för själva resandet i den delen. Vi ska inte ta över den rollen och har ju inte en samordnande roll, men däremot behöver vi jobba tillsammans. Och en del i ett förtroende, det är det ju det vi kunde redovisa nu, till exempel att punktligheten har ökat. Det är ju ett sätt att öka förtroendet. Alltså allt det arbete vi gör gemensamt inom ramen för Järnvägsbranschens samverkansforum och Tillsammans för tåg i tid. Det är ju en del för att öka förtroende för det offentliga transportsystemet, att kollektivtrafiken till exempel, det är ändå så att du ska kunna lita på att systemet fungerar. Sen det som är direkt kopplat till pandemin och social distansering, det problemet har du ju så länge det faktiskt är rekommendationen. Å andra sidan kan man ju säga att erfarenheten från Asien, det kan till exempel MTR berätta om, har ju varit att man har kommit tillbaka. Alltså när man har dragit ner på restriktionerna och när man känner att man kan lita på det så har man kommit tillbaka. Nu återstår ju att se om det även händer hos oss eller om det här ligger kvar, och av vilket skäl det då är. Men där kan det finnas anledning att ändå säga att jo men du det är, det är tryggt och bra att kunna använda kollektivtrafiken och att det finns en klokskap i att kunna göra det för det är inte vettigt att man väljer att till exempel sitta och åka i en egen bil. Jag tror att det här behöver man följa med stort intresse. Sen kan det finnas förändringar som kommer ligga kvar som handlar mer om hur vi arbetar. Nu är det många som har jobbat hemma under en längre tid, och väljer att fortsätta att delvis göra det. Därmed minskar resor och transporter, men då är det en omställning av hela resandemönstret.

Staffan Sporre: Ska vi ta sista referensen till samtalet med ministern också. även det lite kopplat till det vi nyss var inne på, att man samfasar infrastruktursatsningar över nationsgränserna - framförallt Norge - Sverige var han inne på, men hur syns sådana frågor hos dig. Om vi pratar om Fehmarn Bält och Öresundsbron som en eventuell flaskhals, uppdraget Trelleborg Tyskland som rapporteras nu och nattåg till kontinenten. Hur pratas det?

Lena Erixon: Mycket skulle jag säga! Vi pratar mycket om dom frågorna. Dels är det en viktig del i vår planering, att vi tänker på godskorridorer genom Europa till exempel - att vi säkerställer att flödena fungerar. Var ligger flaskhalsarna. Jag kan väl också nämna att vi har ju ett samarbete med de andra nordiska länderna, just i planeringsfrågor där vi utbyter erfarenheter och tittar på - hur planerar man inom respektive land, hur tänker man sig planering, vad är det för flaskhalsar som kan uppstå, hur ser det ut i dag. Det gör vi ju både på väg- och järnvägssidan, och det där är ju också en styrka att vi försöker få ihop våra delar sedan är det ju så småningom politiska beslut men att vi ändå på tjänstemannaledet har den här delen. Fehmarn Bält blir ju en viktig del för den kommer att påverka och där har vi precis som du nämnde det här regeringsuppdraget där vi tittar på Trelleborg - Tyskland, vi har ju nattågen som vi förbereder för att gå ut och göra en upphandling kring alldeles snart. Vi har ju fått flera frågor som ändå kopplat just mot just dessa delar, och vi har ju också spaningar kring hur ser det ut överlag skulle jag vilja säga. Både Norge, Finland tittar vi på norra delen för vi ju nu diskussioner kopplat till Torneå och Haparanda och hur den förbindelsen ska kunna utvecklas framöver. Men också förstås kopplat mot Danmark, och vad som händer i systemet och hur vi ska kunna få det här att kunna flöda på ett bra sätt. Vi håller på med HH-förbindelsen, så det är ganska mycket sådana diskussioner.

Ulf Carlsson: Men om vi släpper ministern...

Lena Erixon: Bara för att nämna någonting också, på järnvägssidan så har vi - en gång per år träffas vi som är ansvariga för järnvägen i det nordiska sammanhanget. Sedan är ju vi med i en gruppering som kallas EIM, European Infrastructure Manager, och vi har ju också mycket samarbete och jobbar väldigt mycket ihop. Så att det är ändå ett ganska gott samarbete kring olika frågor internationellt på olika nivåer, och det finns ett stort intresse för att mer och mer inte bara utbyta erfarenheter utan för att se vad man kan samarbeta kring.

Ulf Carlsson: Om vi blickar framåt lite. EU kommissionen har utsett 2021 till järnvägens år. Vad kommer konkret betyda för oss på Trafikverket.

Lena Erixon: Nämen den hänger, överhuvudtaget så tror jag att den kommer hänga ihop ganska mycket med den här gröna återstarten som ju EU har slagit ett slag för. Det satsas ju också betydande resurser. Där hoppas jag väl att en del av det kommer utkristalliseras också via järnvägen, så det där är ju väldigt positivt att man pekar på det. Sen vad det konkret blir, ja det beror ju på hur mycket man väljer att göra. Med det kan ju faktiskt förhoppningsvis leda till att man får mer fokus på ett antal gemensamma järnvägsfrågor, och att det kanske kommer igång ett antal gemensamma projekt kopplat till järnvägen. Jag fick lite information har från EIM, och lite återstår väl att se vad man kommer fram till, men att man ändå lägger mer resurser och man lägger mer fokus på järnvägsfrågorna är ju bara positivt tror jag.

Ulf Carlsson: Lite spännande taktik att man först utnämner det till ett järnvägsspår och sen ser man vad man får, det blir ju lite spännande!

Lena Erixon: Nu tror jag - det är en lite speciell period eftersom EU just nu, av naturliga skäl, har haft väldigt mycket fokus på pandemin. Men jag tror också att den här gröna given som har varit viktig för EU - den tror jag kan kopplas ihop också rätt mycket kring vad kan man göra mer på järnvägen. Jag tror att vi kommer se mer fokus på godsflödena till exempel, hur kan vi få till åtgärder men också styrning av oss som infrastrukturhållare kommer säkert. Men förhoppningsvis också kanske en del ytterligare resurser satsas på det här som vi var inne på - forskning och innovation.

Ulf Carlsson: Shift2Rail?

Lena Erixon: Ja, precis.

Ulf Carlsson: Sen fanns det ju nåt tyskt förslag också med nattåg mellan flera stora europeiska städer.

Lena Erixon: Det är inte alls omöjligt att just nattåg får en renässans, eftersom man haft en så kraftig nedgång av flyget så kanske det ändå många som ser att - jo men här är en möjlighet att skifta trafikslag och se andra möjligheter kopplat till det. Och där kan ju finnas intresse av att på olika sätt, kanske inte penningamässigt, men på andra sätt försöka stötta en sådan utveckling.

Ulf Carlsson: Du får be de här stora starka fordonstillverkarna att även ge sig in i järnvägsbranschen.

Lena Erixon: Ja precis.

Staffan Sporre: Vad ser du annars framför dig under 2021 för järnvägen. Finns det något särskilt annars som du tror kommer att sticka ut.

Lena Erixon: För egen del så tror jag att vi har mycket stora investeringsprojekt som ligger. Tittar vi på den nationella planen, och nu väntar vi ju också på resultatet av hur regeringen går vidare med det inriktningsunderlag som vi lagt. Vi kommer även slutredovisa när det gäller kostnadstaket kopplat till de nya stambanorna. Men det kommer vara mycket fokus på, eftersom en så stor andel av de nya investeringar som ligger i plan är kopplat mot järnvägen i den nationella planen så kommer det vara väldigt mycket järnvägsinvesteringar som sker, alltså att bygga ut kapaciteten. Fortsätta, för vår del, att säkerställa att vi får ett mer robust system genom att vi lägger mer på underhåll. Mycket av det som vi pratat om tidigare, digitaliseringen, som slår in och mer börjar bli verkstad. Kommer ut i konkreta förändringar ser jag framför mig. Jag tycker att vi har fått till en bra samverkan, jag hoppas att vi kan fortsätta utveckla den inom ramen för JBS. Där finns det ytterligare en fråga, och nu har vi pratat rätt mycket om punktlighetsfrågorna men vi har ju även trafikinformation och sen har vi kompetensfrågorna. Och där hoppas jag att vi kan se, vi har ju uppvaktat regeringskansliet, att man väljer att satsa mer inom det här området. Det är otroligt viktigt att vi kan fortsätta utveckla så vi får fler som utbildas och att vi kan öka kompetensen och ställa om. Och där tror jag att det här är en gyllene chans, personer som kan ha en bra grundutbildning men som skulle kunna vidareutbildat sig inom det här området skulle vara väldigt bra så att vi säkerställer att vi har rätt kompetens för att kunna ta hand om detta. Så jag tycker att det finns mycket spännande framöver inför 2021, och sedan får vi se vad som händer med resandet. Det har ju förstås att göra med hur vaccinationen fortsätter utveckla sig. Förtroendet - ligger det här med sociala distanseringen kvar eller kommer det så småningom bli ungefär som delar av Asien där man ändå sett att man har återgått och på vilket sätt gör man det.

Lena Erixon: När du säger att vi har uppvaktat regeringskansliet i kompetensfrågan, är det vi som i Trafikverket eller är det vi som i JBS?

Lena Erixon: Det är vi som i JBS, vi är några inom JBS som har valt att träffa både statssekreteraren på infrastrukturdepartementet och på utbildningsdepartementet. Det har varit utifrån att framföra vad vi ser och vad man behöver göra kopplat till att utveckla framförallt utbildningssystemet.

Ulf Carlsson: Finns det något annat initiativ som du skulle vilja se från JBS eller från branschen under 2021.

Lena Erixon: Jag tror att det är rätt viktigt att vi fullföljer det vi har gjort. Att vi fortsätter jobba just med det. Vi har sagt att vi har tre viktiga initiativ och det är ju Tillsammans för tåg i tid, det är trafikinformationssidan och det är kompetens - och att man inte splittrar sig för mycket i det. Sedan jobbar vi ju en hel del också gemensamt kring säkerhetsfrågorna, och där kom ju säkerhet både kopplat till mer av krisberedskap men även totalförsvarsfrågorna - kommer nog allteftersom få större betydelse också. Vi fick ju för första gången en totalförsvarsproposition och inte en försvarspolitisk proposition. Och det är ju klart, där pekar man ju ut transportsystemet som en av de riktigt viktiga delarna som måste fungera så det tror jag också vi kommer att påverkas av framöver.

Staffan Sporre: Det börjar bli dags att runda av, jag vill bara fråga - Har du något bra slutord att skicka med lyssnarna så här i premiäravsnittet för året?

Lena Erixon: Jag tror att många tyckte att 2020 var ett ganska tufft år. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att transportsystemet är enormt viktigt för att vi ska få samhället att fungera. Järnvägssystemet är jätteviktigt inom ramen för det. Jag tycker att vi har gjort stora framsteg i det samarbete vi har haft, både för att se till att anläggningen blir mer punktlig - vilket vi har tagit tydliga steg framåt. Att utveckla järnvägssystemet så att man moderniserar det vi har pratat rätt mycket om - att ta tillvara på den nya tekniken och introducera den. Att vi tillsammans jobbar för att vi får ett bra förtroende för det här så har den enormt goda framtidsmöjligheter. Om vi säger att godset är hett så skulle jag vilja säga att alla de här frågorna gemensamt är oerhört heta. Det hoppas jag också att vi kan se att många delar med oss så att vi kan få fler som kan jobba inom systemet och känner att det här känns väldigt attraktivt. Så jag är väldigt positiv inför 2021. Jag tror att med vaccin på plats, med de möjligheter och det sätt vi tillsammans jobbar så ser jag stora möjligheter att utveckla det här på ett bra sätt!


Ulf Carlsson: Järnvägens år helt enkelt!

Lena Erixon: Absolut järnvägens år, inte bara i Europa utan även här i Sverige!

Staffan Sporre: Det låter väldigt betryggande att höra, tusen tack Lena Erixon för att du tog dig tid för Järnvägspodden!

Lena Erixon: Tack för att jag blev inbjuden.

TÅGTELEGRAM

Staffan Sporre: I en tid där inget är som vanligt kan man alltid lita på att Uffe drar punktlighetsrapporten. Kör!

Ulf Carlsson: Tackar tackar, självklart ska jag göra det! För om det är ljuset i tunneln ska jag låta vara osagt men oavsett hut man mäter blev 2020 det punktligaste året så långt tillbaka det finns jämförbar data – sedan 2013 om vi tar STM där akut inställda tåg räknas som sena eller RT som fokuserar på framförda tåg. Alla segment satte faktiskt en toppnotering, dessutom vet jag att analytikerna på TTT gjort en analys hur mycket pandemins effekter i form av färre avgångar och färre resenärer påverkat – och det är mindre än man kan tro! Det finns en nyhet på trafikverket.se – och i fredags, den 22:a, släppte Trafikanalys sina preliminära siffor.

TTT släpper dessutom inom kort sin årssammanfattning – och där finns fler guldkorn

Staffan Sporre: På det kan vi väl ta en nyhet som kopplar an till lite av samtalet med Lena – nämligen att få ut ny teknik som förbättrar infran. Inom ramen för nämnda Shit2Rail har en ny sorts räl tagits fram, som vi nu testar på Malmbanan (närmare bestämt Luleå bangård). Den här rälen, kallad ReRail, ska vara mer slitstark och har framförallt utbytbar kappa – så man kan byta ut den del som slits (mest) och behålla stommen. Utvärderingen av testet ska vara klar under 2022, och om allt går som det ska kan man sen implementera konceptet bredare.

Ulf Carlsson: Och i samtalet med Lena flög vi ju också förbi regeringsuppdraget rörande färja Trelleborg-Tyskland – och som vi sa har vi nu redovisat det för regeringen, en rapport som går att läsa på trafikverket.se. Och tajmingen kring den kunde ju inte varit mer träffande eftersom det i samma veva blev stopp för semitrailervagnar över Stora Bält, vilket gör att färjetrafiken till viss del får ta mer trafik. Stoppet gäller tillsvidare och vi lär få anledning att återkomma i den frågan.

Men du vill avsluta ännu mer internationellt va? Med tanke på att vi intervjun frågar om saker som sticker – vet inte hur eller varför det blivit nån form av favorituttryck – så har du nån het internationell potatis som gör just det – sticker ut alltså?

Staffan Sporre: Ja, vi kan väl inte låta bli att lyfta att världens snabbaste godståg har visats upp i Kina nyligen? Det ser ut som ett passagerartåg men har 28 meter breda dörrar, och 350 km/h susar det fram i… Man dreglar ju lite, eller hur?

Ulf Carlsson: Ibland är jag nöjd över att vi sitter på distans…

TÅGRULL

Ulf Carlsson: Då är vi igång! Det känns som en riktigt bra start detta, eller vad säger du? Trots en ganska tuff inledning på året – men det ger ju oss om inte annat uppslag till kommande avsnitt

Staffan Sporre: Jamen såklart, och ändå kommer vi bara att öka härifrån. Ska vi säga nåt om vad vi även utan smockor tänker prata om under året?

Ulf Carlsson: Ja du, planen är att bland annat få höra om hur det är att gå från SJ till Trafikverket, hur nöjda resenärerna är med trafikinformationen, vad som händer på näringslivets transportråd och industrirådet, hur underhållsåret 2021 ser ut… Bland annat, och det är bara våra förhoppningar på vårsäsongen det.

Staffan Sporre: Men det finns utrymme för ändrade planer och mer tid att fylla, så hör av er till jarnvagspodden@trafikverket.se med synpunkter och inspel även framgent!

Ulf: Tack för lyssning, vi hörs om tre veckor.

DU HAR HÖRT JÄRNVÄGSPODDEN, TRAFIKVERKETS PODCAST FÖR DIG I BRANSCHEN