Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Både och i en underhållande blandning. Avsnitt 3 2021

Malin Holen är gäst i årets tredje avsnitt, och resultat blir så klart ett samtal om järnvägsunderhåll. Vad är viktigt, vad är coolt? På riktigt! Vi blandar planer och tankar kring hur anläggningen skyddas, säkras och vårdas utan att samtalet spårar ur!

I år läggs mer pengar på underhåll än någonsin tidigare, kanske en naturlig följd av det mantra vi hört upprepas den senaste tiden om att det är bättre och billigare att vårda det vi har. Men allt kring anläggningen ska också skyddas, utvecklas och upphandlas. Vi möter Malin Holen för att ge en bild av hur ett lika coolt som varierande uppdrag behöver utvärderas och vilka utmaningar som väntar. Sammantaget kan vi man snabbt konstatera att varje underhållsdetalj kan ses på från minst två håll. Eller som Malin uttrycker det – det är både och.

I alldeles vanlig ordning bjuder vi också på ett kort nyhetssvep, där bland annat interpellationsdebatt om banavgifter och uppkoppling på tåg tas upp. Till sist flaggas det för att vi i nästa avsnitt kan komma ett behöva prata annat än svenska.

Som vanligt tar vi tacksamt emot förslag och synpunkter till jarnvagspodden@trafikverket.se. Och givetvis hoppas vi att detta avsnitt, precis som alla andra, blev både underhållande och informativt.

Transkribering av avsnitt 3 2021

Staffan Sporre:Hej och välkomna till Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för  dig i branschen med mig…

Ulf Carlsson: och mig… som konstaterar att det i år läggs mer pengar på underhåll än någonsin tidigare, en följd av det mantra vi hört den senaste tiden om att det är bättre och billigare att vårda det vi har. Men det ska också skyddas, utvecklas och upphandlas.

Staffan Sporre: Precis så är det ju, och därför har vi i årets tredje avsnitt en gäst som kan ge den bästa bilden av hur det ska gå till – Malin Holen, chef för verksamhetsområde Underhåll på Trafikverket. Och jag har försökt att inte låta ordvitsar om det dubbeltydiga med underhåll smita in. Men en podd ska ju underhålla, nånstans. Så steget är ändå naturligt. Och det är väl bara att säga:

Staffan Sporre: Välkommen tillbaka till Järnvägspodden, Malin Holen.

Malin Holen: Tack så mycket!

Ulf Carlsson: Vi tänkte inleda vårt samtal idag med en liten bakåtreferens, för vi pratade med infrastrukturministern i slutet av förra året och ett av hans budskap var att vi behöver vårda det vi har, det är ju också ett huvudbudskap i vår egen inriktningsplanering för de kommande åren. Vad tänker du när du hör det. Och hur gör vi det bäst.

Malin Holen: Jag är jätteglad över det avtryck som vi lägger när vi lämnade in våran inriktningsplanering från Trafikverket och just att vi väljer att ta ställning för att det här är en klok strategi och att det är samhällsnyttigt. Jag tycker också att det känns jättebra ur ett hållbarhetsperspektiv, eftersom den anläggning vi har ju redan den har redan kommit till och haft sina stora kostnader. Jag tycker att det känns väldigt väldigt bra ur många dimensioner. Jag tror också att det är extremt viktigt ur ett kundperspektiv, det vill säga de som vi är till för kommer att få ännu bättre leveranser ifrån Trafikverket om vi har den strategin och får de möjligheterna. Men det är precis som du är inne på också, att det är ju inte utan möjligheter utan vi behöver ju med de stora satsningarna på underhåll och vidmakthållande visa att vi kan göra bästa möjliga av det. Att vi kan hitta ännu bättre arbetssätt när det gäller att genomföra våra åtgärder. Att vi kan hitta ännu bättre kontrakt, att vi kan göra ännu bättre planering och samplanering så att jag tänker att det ställer också väldigt stora krav på oss och ställer stora förväntningar på oss. Men jag tänker att det är jag glad över. Det ska ställas stora krav på oss: vi vill leverera till dem vi är till för. Och med den här plattan som finns med inriktningsplaneringen så känns det otroligt positivt.

Staffan Sporre: Vi ska prata lite mer framtid strax, men jag tänkte först ta en kort tillbakablick. 2020 var ett bra år utifrån gynnsamma förhållanden infrastrukturmässigt, det var goda punktlighetssiffror även om vi hade räknat bort pandemin och störningartimmar kopplat till infrastruktur och banarbete gick åt rätt håll - jättebra! Kan vi rida på den här vågen, och hur i så fall?

Malin Holen: Nej men jag tänker att det här resultatet som vi har levererat under 2020 visar oss att vi kan nå de nivåerna och att vi kan nå höga nivåer på både punktlighet och robust i anläggningen. Om vi jobbar på rätt sätt. Vi behöver fortsätta den resan, vi behöver fortsätta ta ytterligare kliv. Men jag tänker att vi kan känna oss trygga i magen att många av de insatserna och många av de vägval som vi har gjort sitter, och mer att jobba på att ta ytterligare steg. Det är ju ändå som så att även om vi nådde kring 95 procents punktlighet 2020 och att anläggningen också var robust i förhållande till tidigare så är vi inte nöjda. Vi vill ju kopplat till vårt leveransansvar ute i samhället och den nytta vi vill skapa åstadkomma ännu mer tillsammans från Trafikverket. Så även här känns det bra att ta 2020 i ryggen. Det är en bra trygghet för oss om våra insatser är rätt insatser. Men vi måste också fortsätta jobba för högre resultat under 2021 och framgent.

Ulf Carlsson: Finns det något exempel där från förra året som du verkligen tar med, att det här var någonting som vi gjorde extra bra.

Malin Holen: Jag tänker att vi har fortsatt väldigt tydligt på de strategier som vi haft. För ett tag sedan började vi jobba med det här robust trafikering där vi så tydligt samordnar våra operativa leveranser. Vi har jobbat ännu mycket mer vidare med den gemensamma planeringen av åtgärder, det vill säga för att få till mixen mellan järnvägsunderhåll, få till investeringarna men också få till en god god trafik. Jag tycker också att vi har jobbat bra med frågor som har att göra med tågplanering och tågplanen. Jag tycker också att vi har jobbat vidare när det gäller vår underhållsplan och blivit ännu bättre på hur vi utvärderar och tittar på våra baskontrakt och tar ytterligare steg kopplat till vidmakthållande. Så det är många olika saker, och jag tänker att punktlighet och kvalitet från Trafikverket, det kommer av många insatser tillsammans. Min slutsats av det är att det är viktigt att vi fortsätter den här koordineringen, det här samarbetet tar ytterligare kliv.

Ulf Carlsson: Innan vi blickar framåt så tänkte vi bara ta en liten stund till och prata om det som nu äntligen från mitt perspektiv börjar gå över - nämligen vintern. Det var ju några år sedan vi hade en vinter som i år. Hur skulle du säga att våra förberedelser såg ut. Hade vi hunnit slappna av nu efter två rätt snöfattiga år, eller var vi på tårna?

Malin Holen: Jag tycker att vi har gjort många insatser de senaste åren som absolut inte har gjort att vi slappnat av, utan vi har tagit ytterligare steg år för år med att skärpa beredskapen. Det gäller sådana saker som hur vi kommunicerar, hur vi samarbetar olika parter. Både inom Trafikverket, men också så klart med operatörerna och entreprenörerna. Det har att göra med vilka nationella resurser vi har och vilka rullande materiel vi har på olika strategiska platser för att de ska kunna göra bäst verkan. Om vi köper in särskilda snöslungor som Trafikverket äger, så det är många olika insatser kopplat till höjd beredskap som vi har jobbat med de senaste åren, och som jag tycker sitter bättre och bättre. Så tycker jag absolut inte att vi slappnat av utan vi har jobbat på och varit på tå och det tycker jag också vi har sett, speciellt mellersta och norra Sverige har ju fått extrema mängder snö under korta perioder och där tycker jag att vi har visat på att vi jobbade proaktivt. Vi använde både regionala resurser och nationella resurser. Vi jobbade väldigt aktivt med kommunikation till omgivningen, och till allmänheten. Vi jobbade också väldigt tydligt med hur tågplanen och tågplaneringen kan anpassas kopplat till snösituationen. Där vi ju till exempel stängde järnvägsanläggningen under en viss period, under den första period när det faktiskt var farligt att vara ute och rulla för att det skulle kunna komma så stora snömängder när det var det värsta scenariot och den värsta situationen men sedan också en liten stund efteråt för att vi verkligen skulle röja ut så att fordonen och trafiken kunde komma igång så bra som möjligt. Och det vi kanske använt som verktyg i år mer än tidigare, det är det här med att vi har varit tvungna att att stänga för trafik och det är ju inget verktyg som vi använder speciellt ofta men som en viktig säkerhetshöjande åtgärd och som en viktig proaktiv åtgärd för att få igång trafiken så snabbt som möjligt så är den ändå väldigt verkningsfulla och väldigt viktig.

Ulf Carlsson: Vad får ni för reaktioner på en sådan åtgärd.

Malin Holen: Det är klart att det påverkar i det korta perspektivet, och det är ju ingenting som vi ser positivt att det påverkar kunderna t.ex. godstrafiken påverkar ju väldigt tydligt men det är ändå bättre för många och det är bättre på ett lite lite längre perspektiv. Så jag tänker att det är både och. Men vi känner att det är en väldigt väldigt viktig insats för att få systemet att funka bra. Det kom extremt stora mängder snö i norr och i mitt i år och då kan man säga att ni borde se till att ni har så mycket maskiner och arbetskraft ute så ni får bort snön - jamen snön måste få landa innan vi kan ta bort den. Vi hade väldigt mycket medarbetare från vår entreprenör och väldigt mycket maskiner på plats i mellersta och norra Sverige och ändå så tog det faktiskt ett antal dygn innan vi kunde röja ur anläggningen. Så både och, men vi känner ändå oss trygga med den åtgärden att den är bäst för flest. Att den är bäst för att få systemet att funka som helhet och att den är säker.

Staffan Sporre: Jag hör ju att du har fått tagit del av de utvärderingar som gjorts så snösmockorna är ju top-of-mind när man pratar vintern, så är det ju. Men en känsla som jag fångat upp i alla fall är att vi, precis som du är inne på, att vi har lyckats bra med linjerna men kanske har mer att jobba på gällande bangårdar.

Malin Holen: Vi gör ju efter varje säsong, beredskapssäsong, så gör vi ju en större utvärdering och efter den så brukar vi plocka fram ett antal förbättring saker som vi ska utveckla till nästa vintersäsong. Jag är helt övertygad om att det finns ett antal saker vi kan förbättra även efter den här säsongen men jag tänker igen -tillbaks till , vi är inte nöjda förrän det funkar ännu bättre.

Staffan Sporre: Vi tittar framåt mot den säsongen, eller vi tar hela året tänker jag 2021. Vi har ju mer pengar till underhåll än någonsin tidigare i år. Vad får vi för pengarna och hur ser vi till att det blir så mycket som möjligt.

Ulf Carlsson: En klassisk sägning det där - vad får vi för pengarna.

Malin Holen: Jag tänker att nu när vi tittar på järnvägsunderhållet den kommande perioden och 2021 så vet vi ju att det är ju i den perioden på befintlig nationell plan då möjligheterna till reinvesteringar och underhåll faktiskt ökar. Det är precis det ni sätter fingret på. Det är otroligt viktigt det gör att det är samplanerat på ett klokt sätt eftersom ska det göras mycket jobb järnvägsanläggningen så måste vi få till koordinering för annars får vi inte ut jobben och får en hög kvalité i trafiken. Så det har vi jobbat väldigt väldigt mycket med. Men vi har också jobbat otroligt mycket med att välja rätt åtgärder. Där är det ju dels det långsiktiga arbetet med reinvesteringarna som har väldigt mycket med det långsiktiga tillståndet att göra. Till exempel stora spårbyten som vi lägger otroligt långa planer för men sedan har vi också det vi gör inom baskontrakten och där vi sätter tydligare underhållsprogram inom dem men också jobba med tydliga kortsiktiga åtgärder för trafiken, punktlighet och robustheten här och nu. Så det vi får för pengarna, det är egentligen en väldigt varierad räcka av åtgärder som ska både stötta trafiken och leveransen här och nu men också trafiken och leveransen på lång sikt.

Ulf Carlsson: Går att kvantifiera på något sätt redan nu hur många växlar och hur många kilometer spår och kontaktledning som vi kommer att byta ut 2021.

Malin Holen: När det gäller själva utbytena så går det att kvantifiera, och vill man få en väldigt tydlig bild av exakt vår plan då ska man läsa den underhållsplan som - den är alldeles strax framme för den nya perioden från -21 till tre år framåt. Och där vi är väldigt tydliga med vilka reinvesteringar vi gör och då är det ju utbyten av växlar och spår och kontaktledningar. Och så beskriver vi också hur vi jobbar med vårat basunderhåll och vilken inriktning det har. Hela tanken är att den här

underhållsplanen som ska kvantifiera men också specificera underhållet att man ska se tydliga röda tråden till den nationella planen, de prioriterade stråken och också typer av insatser.

Ulf Carlsson: Du var inne på mål underhållsarbetet, att bidra till en bättre punktlighet och en bättre robusthet. Har ni också andra mål och nyckeltal till det, kopplat till till exempel minska antalet störningar timmar eller, ja...

Malin Holen: Jo, och då tänker jag att vi bryter ned, punktlighet och robusthet är ju målsättningar övergripande för Trafikverket och där behöver vi titta på vårt bidrag och hur våra insatser bidrar till det. Det är klart att vi bryter ner till exempel frågorna om robusthet. Vi tittar på hastighetsnedsättningar och besiktningsanmärkningar. Vi tittar på hur långt ett tåg på olika sträckor kan köra utan att det stöter på ett tågstörande fel. Vi har ju ett antal mer operativa nyckeltal som vi styr på, för att säkra att vi bidrar på ett bra sätt till robusthet punktlighet.

Malin Holen: Om vi tittar kanske bredare eller längre, jag vet inte riktigt hur man ska se det, men tar vi in på underhållsskulden?

Malin Holen: Underhållsskulden är väldigt väldigt tydligt kopplat till att göra rätt mängd reinvesteringar. För att beta av och minska underhållsskulden så är det extremt viktigt att vi nu som vi gör nu 2021 börjar öka upp reinvesteringarna - det var ju det som fanns i scoopet för nationell plan, att det är först vid 21 som vi kan se en ökning. Det är väldigt olika på olika delar i järnvägsanläggningen. De prioriterade stråken, där kan vi se att vi tar kliv kopplat till att att minska underhållsskulden och det gör vi etappvis. Det är ju inte från noll till hundra utan det är väldigt tydligt etappvis. Men när vi ser på de lågtrafikerade stråken de som inte är lika prioriterade då ser vi ju inte alls samma positiva utveckling.

Staffan Sporre: Kopplat till lågtrafikerade banor, hur pass på tå är vi när vi ser att här finns en möjlighet till ökad trafik på en sådan bana. Hur snabba kan vi vara med att öka takten på en sådan i så fall.

Malin Holen: Det är ju en jättebra fråga tänker jag, hur flexibla är vi att ändra våra prioriteringar. Det är egentligen det som du är på i grundvalen.

Staffan Sporre: Exakt.

Malin Holen: Vi har ju det här med nationell plan i grunden, men sedan tänker jag att kopplat till nya behov som dyker upp utifrån antingen att det dyker upp kundbehov som påverkar på lång sikt eller lite närmare sikt. Då tänker jag att det är jätteviktigt att vi dels de delarna i Trafikverket som jobbar mycket med kunddialogen har också en nära dialog med de som jobbar med utveckling av anläggningen och de som jobbar med underhållet och trafikeringen så vi kan se vad som är möjligt på kort och lång sikt. Så att jag tänker att det är olika vad vi kan och inte kan olika utifrån olika tillfällen olika platser. Det beror ofta på hur det ser ut på platsen tänker jag men jag tror det är jätteviktigt att fånga de kundbehoven och föra en tydlig dialog om dem utifrån att faktiskt utröna vad går och vad går inte i det korta och långa perspektivet utifrån att anläggningen som ligger där den ligger där

Ulf Carlsson: Skulle till exempel näringslivspotten kunna komma i spel här?

Malin Holen: Den använder vi i olika typer av insatser när vi kortsiktigt behöver utveckla anläggningen. Så det är ju ett av verktygen som vi har på Trafikverket för att jobba med kortare insatser utöver alla andra del delar som finns i nationell plan kopplat till namngivna och större Investeringar och namngivna större reinvesteringar och baskontrakt. Vi har ju ett antal olika verktyg för att möta behovsbilden i dag och i framtiden.

Ulf Carlsson: Du får teckna in den Staffan.

Staffan Sporre: Ja men precis. Men sen om jag bara får kommentera just näringslivspotten så finns ju förutom den ekonomiska aspekten som näringslivspotten i så fall skulle lösa så finns ju fortfarande utmaningen kring kompetensen och resurserna. Att dessutom få in där så finns det ju en plan så att den ekonomiska biten är inte alltid svaret på frågan om du frågar mig, Uffe. Nu svarar jag lite på någon annans vägnar men ni förstår vad jag menar.

Ulf Carlsson: Vi lämnar det, men en aspekt som ofta lyfts för att öka effektiviteten på underhållet är innovationsupphandling med nya sätt att upphandla både baskontrakt och specifika objekt. Vad vill du se för utveckling i det området. Har du något konkret exempel Du kan dela med dig av på resultat av en sådan innovativ upphandling.

Malin Holen: Jag tänker att begreppet innovationsupphandling kan ha två innebörder, det ena är ju rena innovationsupphandlingar men det andra är ju när vi lyckas få in innovationsmoduler och innovationstänk i våra baskontrakt och i våra specifika objekt om det investeringar eller investeringar. När det gäller det sistnämnda så tänker jag är det mycket framför allt när jag tittar framåt att vi skapar utrymme för klimatfrågorna och för digitaliseringsfrågorna. Vi har väldigt många kontrakt framgent som ska handlas upp på järnväg inom drift och underhåll. Där har de två frågorna varit extremt viktiga. Utöver själva grund och kärnleveransen och hitta drivkrafterna i det. så det är otroligt viktigt att vi i de kontrakt vi har får in värden som kopplar till långsiktiga mål och där tycker jag till exempel som klimat en av de mantydligt kan nämna. Det är ju

otroligt tuffa klimatmål som Sverige som nation ska klara och där det också ligger an på Trafikverket och olika delar av Trafikverket bland annat underhåll.

Staffan Sporre: I det sammanhanget så har vi länge pratat om Trafikverkets beställarroll, det är en diskussion som har pågått i många år internt. Så jag tänkte vi ska prata lite grann om hur vi är som beställare och vad om något som vi kan förbättra. Jag tänker t.ex. på att Riksrevisionen har fört fram kritik om att vi har förbättringspotential vad gäller kostnadsuppföljning till exempel.

Malin Holen: O jag tänker att när du är inne på att vi har pratat länge om beställaren att jag hoppas att vi pratar jättelänge mer om beställarrollen för att beställarrollen i en av våra centrala roller. Planerarrollen en annan, och förvaltarrollen en tredje och den här beställarrollen är otroligt central för att vi ska klara våra leveranser eftersom vi köper så mycket av verksamheten av leverantörerna. När det gäller den här Riksrevisionen, om man stannar till i den som vi ser då vi senast fick koppla till väg och järnvägsunderhåll, eller framför allt järnvägsunderhåll i det här fallet så finns det absolut saker att ta till sig när det gäller kostnadsuppföljningen eller att bli ännu vassare på att jobba med med kalkylering och uppföljning och så. Även om jag tycker att vi har gjort väldigt mycket bra saker de senaste åren. Det som dock är tydligt i den här revisionen är ju just att det för oss är det otroligt viktigt att man också ser baskontrakten som en grundförsäkring. Det är inte tänkt att de rakt av ska kosta lika mycket i slutändan som vi handlade upp dem för. Orsaken är att vi behöver ta höjd för oförutsedda saker, det kan handla om oförutsedda saker kopplade till klimat. Det kan vara att vi behöver göra större insatser av förebyggande karaktär och då är det ju som så att själva upphandlingen säger en sak och det vi har bedömt att det kommer att kosta i slutändan är en annan. Så att kopplat till revisionen, det är jätteviktigt när man jobbar med statlig ekonomi, men också privat ekonomi, att ha stenkoll på kostnaderna och där finns det absolut saker som vi känner att vi behöver ta ytterligare steg gällande. Men det här fundamentet, våra baskontrakt, de är otroligt viktiga försäkringar för att vi ska känna oss trygga i att det alltid går att komma fram i järnvägsanläggningen. Det kan man tycka att det blev inte så tydligt i revisionen att de har den otroligt viktiga funktionen. Om man tittar på vad kan vi bli bättre på inom beställarrollen mer generellt. En viktig del tänker jag så vi kan bli bättre på det är samverkan. Vi har ju ett antal olika verktyg när det gäller samverkan, det ena heter samverkan bas och det andra samverkan hög. Samverkan bas är någonting som vi ska ha i alla våra kontrakt, och det har att göra med att vi tillsammans med våra leverantörer etablerar ett bra samtal kring kontraktet och vad vi ska åstadkomma tillsammans så vi både kan ha rätt fokus tillsammans och vi kan klara av våra åtaganden var och en men också att vi kan lösa konflikter om de dyker upp. Det tycker jag är ett jätteviktigt område för vi kommer alltid ha kontrakt och kommer alltid ha ansvar, men våra insatser vår och leverantörens hänger väldigt tydligt ihop.

Ulf Carlsson: Det måste vara en svår balansgång för det var ju bara ett år sedan vi fick rätt mycket kritik för att vi hade så pass bra framdrift att vi nästan någon månad innan året var slut hade förbrukat årets medel.

Malin Holen: Och då är det en annan variant av beställarkompetens eller organisatorisk kompetens och det är ju förmågan att göra goda prognoser vilket ju också är jätteviktigt. Vi har ju en jätte jätte stor ekonomi på Trafikverket kopplat till den verksamheten vi bedriver, och vi behöver hela tiden vara jätteduktiga på att göra goda prognoser så att vi använder pengarna väl och inte använder för mycket och inte använda för mycket lite. Pengarna ska arbeta och göra nytta.

Ulf Carlsson: Ser du några andra förändringar i arbetssätt som måste till över tid. Vi snappade upp här att arbetsmiljöfrågorna är något som du brinner lite extra för. Hur tar sig det uttryck?

Malin Holen: Arbetsmiljöområdet är otroligt viktigt eftersom det har att göra med att vi allihopa ska kunna gå till jobbet och komma hem efteråt också. Det finns i vår egen arbetsmiljö på kontoret och vart vi jobbar som medarbetare på Trafikverket. Men det finns ju också hela tiden närvarande på våra byggarbetsplatser. Det kan gälla hur man hanterar logistiken på ett bygge. Det kan ha att göra med hur man hanterar tunga maskiner och kranar, men det kan också ha att göra med hur man hanterar el-säkerhetsarbete. Det kan också ha att göra med hur arbetsmiljön ser ut för dem som tillverkade materialet som vi stoppar in i vår järnväg. Hur är det på produktionsorten för de som faktiskt har tillverkat materialet. Hur är det för dem som kommer till våra arbetsplatser som kommer från andra länder. Ser det likadant ut som för de medarbetare som kommer från Sverige. Det finns många olika perspektiv på arbetsmiljö som jag tror att vi behöver flytta fram positionerna i. Och det är ju inte okej, arbetsmiljön måste vara så bra så att allvarligt skadade och värre faktiskt är noll. Det kan inte vara något annat mål som gäller.

Staffan Sporre: Ingår det på något sätt också i en förbättring om just det vi pratar om, beställaren, så att den aspekten också tas med i den delen.

Malin Holen: Tycker absolut att det ingår i beställarrollen, men det ingår också i förvalta rollen så jag tänkte att en chef på tvärs igenom nästan all verksamhet som vi har på Trafikverket.

Staffan Sporre: Jag tänkte att vi skulle gå över till lite teknik frågor och höra lite om vilken som är den viktigaste utvecklingsfrågor på sitt bord just nu. Handlar det om fysisk teknik som maskiner och växlar, eller mer om digital teknik och nya system.

Malin Holen: Det är ju alltid både och men det är klart att det som är tyngst just nu är arbetet med att säkra att vi får till förutsättningarna att använda digital teknik för att göra verksamheten och arbetet på ett bättre sätt. Det kräver nya arbetssätt och det kräver nya hjälpmedel, men det kräver också en annan systematik och ett annat helhetstänk. Det är klart att det vore helt otroligt positivt om vi framgent kunde göra tillståndsbedömningen i anläggningen på ett annat sätt. Om det inte borde finnas några medarbetare ute i anläggningen från entreprenörerna, då skulle det också bidra till arbetsmiljösituationen. Utöver att det är väldigt effektivt, man får en väldigt effektiv avskanning av anläggningen i realtid så det finns otroligt mycket digitala verktyg som vi skulle kunna använda i nästa läge när vi skapat oss den här plattformen och som skulle hjälpa oss att utföra vårt uppdrag ännu bättre.

Ulf Carlsson: Vad skulle du säga att, på en skala ett till tio, hur digitala är underhåll Idag, eller underhållsområdet?

Malin Holen: Och det är ju en jätte jätte intressant fråga. Det är inte ett, och det är inte 10. Och det är någonstans i mitten segmentet kanske strax under. Vi har mängder av piloter, till exempel så testar vi och också går vidare med upphandling av frågor som har att göra med ogräsbekämpning, hur man kan läsa av och skicka ut ett tåg som ogräsbekämpar och läser av vilket ogräs som finns ute i banvallen. Vi har väldigt mycket fokus på växlarna där det bland annat finns styrningselement och värme och som vi styr. Vi övervakar och provar och mäter från tåg olika saker och så har vi mätdata från mängder av detektorer. Så det finns många många piloter. Det som vi är i utmaningsmässigt är att koppla ihop det där så att det verkligen blir sammansatta arbetssätt, så kanske en fyra då.

Staffan Sporre: Jag tänker att ju digitalare vi blir desto större aspekter av säkerhetsskydd får vi också. Så jag undrar lite hur frågor om säkerhetsskydd påverkar livet inom underhåll och era kontakter med leverantörer av både tjänster och system.

Malin Holen: Men det är ju precis som du inne på att den stora möjligheten i digitalt arbete har en baksida eller en utmaning och det är ju just att vi i dagsläget behöver bli mycket mycket bättre på den på säkerhetsskyddsfrågorna. Det är ju kopplat till att vi bedömer så tydligt att den hotbilden från Sverige och hela vår verksamhet utmanas i ser annorlunda ut idag än för ett antal år sedan och det påverkar direkt in i verksamheten kring hur vi måste klassificera upp våra anläggningar och tala om huruvida de är skyddsvärda eller inte och hur vi ska skydda dem. Vi måste jobba aktivt i relation med dialog med våra entreprenörer eftersom utifrån vad vi har gör för bedömningar så måste de också se till att deras personal har de förutsättningarna i utbildningar men också i att de är säkerhetsprövade. Och det har att göra med hur vi hanterar våra anläggningar fysiskt och har att göra med hur vi hanterar informationen om anläggningen. Det har att göra med hur vi hanterar personer som kommer i kontakt med de här anläggningarna. Så det ställer väldigt genomgripande krav på hela sättet som vi jobbar på men helt nödvändigt och jätteviktigt att vi hanterar det på ett gott sätt så att det är ett gott säkerhetsskydd för den anläggningen som vi behöver varje dag för att göra ett gott jobb - den ska inte vara tillgänglig för dem som vill göra mindre bra saker med den.

Ulf Carlsson: Det känns som en bra övergång till en annan sak vi funderar lite på - kompetensfrågan är stekhet inom branschen i allmänhet och kanske underhållssegmentet i synnerhet. Hur skulle du vilja att vi tillsammans då gör underhåll mer attraktivt. I andra sammanhang kan man ju tycka att det är roligare att bygga eller köpa nytt än att putsa och feja på det man har. Hur vill du göra underhållsarbete mer synligt och mer attraktivt.

Malin Holen: Men jag tror att det är jätteviktigt att lyfta upp det otroligt centrala samhällsnytta och perspektivet i allt det vidmakthålla vi gör. Och omfattningen på hur viktigt det är för att få samhället att fungera. Jag tror att det är många som kan, idag köpa in på den typen av upplägg, där man faktiskt jättetydligt ser att man har en viktig uppgift i samhället och att man har en viktig uppgift kopplat till att få samhället att fungera. Så jag tror att allt det där med samhällsnytto- och samhällsperspektiv kan man lyfta fram mycket mycket tydligare. Man kan också lyfta fram tycker jag att det hållbara i att faktiskt underhålla det vi har. Sen tror jag också vi kan bli mycket mycket bättre på att visa olika sätt att jobba med underhåll alltifrån det digitala till teknikutvecklingen som behövs - till att göra det dagliga arbetet ute i spårmiljön. Jag tror att vi skulle kliva fram och visa mycket mer vilka olika typer av arbetsuppgifter och i vilket sammanhang det är. Jag tycker att när jag ser på mitt uppdrag och det uppdrag som jag har ihop med mina medarbetare och de entreprenörer vi samarbetar med - det är världens bästa uppdrag!

Ulf Carlsson: Vi får kanske pitcha den idén som vi hade uppe med Robert Röder, att det skulle behövas nån form av reality-tv. Precis som det finns Vägens Hjältar så skulle vi behöva någon form av spårens hjältar.

Malin Holen: ja det är en variant på att verkligen tydliggöra. Ja jag tänker att det är många som inte har en bild av den otroliga bredden i arbetet med vidmakthållande.

Staffan Sporre: Jag tror du har rätt i det, jag tror verkligen det, i hela branschen rätt igenom tror att det är så. Men oaktat TV-program, vad ser du framför dig inom kompetensförsörjning framåt. Jag tänker, blir det, går frågorna om arbetsmiljö och säkerhet igen här också kanske.

Malin Holen: Det tror jag absolut, och digitalisering och miljö. Så jag tänker att vi har ju ett antal stora utmaningar och frågor som vi behöver möta och det behöver vi möta liksom oavsett om man jobbar med vidmakthållande andra eller investeringar eller vad man jobbar med. Och där finns ju säkerhetsperspektivet och säkerhetsskyddsperspektivet. Där finns frågorna om digitalisering, och där finns frågorna om klimat och miljö. Så det finns absolut där, men jag tror att det i grund och botten har att göra med att visa på det otroligt fina jobbet som många medarbetare gör varje dag och att det är väldigt varierat. Och igen, det är en av de absolut coolaste uppgifterna man kan ha. Och det är för samhällets bästa, och man känner varje dag att det påverkar hur ens medmänniskor i samhället kan ta sig till sina jobb eller till skolorna, om godset kommer fram. Vem kan låta bli att hoppa på det.

Staffan Sporre: Exakt, exakt så!

Ulf Carlsson: Det har ju till och med en direkt koppling till Europaåret för järnvägen. Det är deras slogan - Hop on, hoppa på det där! Som avrundning tänkte vi bli lite mer personliga och ställa frågan om, det är nästan en filosofisk fråga kanske, men hur förhåller du dig till det att egentligen oavsett hur mycket vi gör ute i anläggningen så kan det ju uppfattas som otillräckligt på ett otroligt omfattande järnvägsnät. Sett till helheten kan ju även rätt stora jobb, ett spårbyte här eller bytt växel, nästan bli som droppar i ett hav av upprustningsbehov.

Malin Holen: Men jag tänker att det är viktigt igen att i sitt förhållningssätt väga in det här att göra rätt insatser på rätt ställen för att det ska bli bättre och bättre och för att vi ska möta det här samhällsbehovet etappvis. Jag tror att det är jätteviktigt att känna sig trygg i att vi gör rätt insatser, att vi gör rätt saker och att vi har en förflyttning där saker och ting blir bättre och bättre. Det är ett otroligt viktigt uppdrag för ett fungerande samhälle att transporterna ska rulla. Där finns ju hela Trafikverket men där finns ju hela underhåll och vi behöver bli bättre hela tiden. Men vi måste också känna oss trygga i det uppdraget, och det arbete vi gör.

Ulf Carlsson: Blev det här uppdraget som du trodde när du tog tog på dig det?

Malin Holen: Ja ungefär. Jag har jättebra dagar på jobbet. Som jag var inne på tidigare, det är ett av de coolaste uppdragen man kan ha. Det är utmanande det är viktigt. Det är saker jag brinner för att göra på dagarna. Om det då finns stora förväntningar det är väl jättebra? Vem vill jobba med någonting som det inte finns några förväntningar på.

Staffan Sporre: Det skriver jag under på vilken dag som helst. Tänkte till sist, vi har ju pratat - av förklarliga skäl - har vi bara pratat järnvägsunderhåll med dig men det du jobbar med rör ju vägarna också förstås. Jag är nyfiken på, med tanke på allt du har berättat, hur stor del av din dag går till järnvägsfrågor?

Malin Holen: Min roll är varje dag och varje vecka, hela tiden, både och. Det är både väg och järnväg. Det är både kort och lång sikt. Det är både nationellt och både regionalt och det både internt och externt. Så det är många olika perspektiv som måste mötas i en vardag. Det är många både och. Det går inte att säga att jag bara jobbar med järnvägen när jag bara jobbar med väg eller jag jobbar bara regionalt eller nationellt utan att det hela tiden är den här mixen. Det är också det som gör att det här uppdraget är så spännande och kul!

Ulf Carlsson: Med det här säger vi både tack och bock för att du än en gång tog dig tid att vara med i Järnvägspodden.

Malin Holen: Tack så mycket för att jag fick vara med.

TÅGTELEGRAM

Staffan Sporre: Både och var ordet. Jag vill tro att jag är både utvecklingsvänlig och traditionalist – så veva igång telegrammen med punktligheten Uffe.

Ulf Carlsson: På torsdag den 11 mars är det en öppen utfrågning i Trafikutskottet om punktlighet, och med det är det bara att dyka ner oförskräckt i februari som var en minst sagt utmanande månad. Alla siffror kommer på webben om någon dag men en kombination av vinterväder, flera olyckor och incidenter gjorde att punktligheten sjönk och antalet sent inställda avgångar ökade. Punktligheten för framförda tåg blev inte bättre än 88,8 och för godstågen 73,3. Det visar väl två saker – dels att punktlighetsarbetet är färskvara, vi kan inte luta oss mot rekordsiffrorna för 2019 och 2020, dels att det som Malin var inne på inte är en åtgärd som löser punktlighet utan en mängd faktorer, verksamheter och aktörer som alla bidrar.

Staffan Sporre: Och apropå trafikutskottet så kommer ju två gamla poddbekanta det kära ämnet banavgifter i riskdagen – trafikutskottets ordförande Jens Holm, som var med här för ett par år sen, har lämnat in en interpellation till inframinister Eneroth. Det blir spännande att följa. En annan spännande följetong är de nya stambanorna, och där har vi ju fått en slutredovisning av regeringsuppdraget kopplat till det – har ni missat rapporten finns den förstås att läsa på trafikverket.se. 

Ulf Carlsson: Ja, det verkar vara regeringsuppdragssäsong – igen. Inte bara när det gäller nya stambanor utan även godskorridoren Scanmed, ledningsärenden och kring kompetensutmaningen. Information om uppdragen hittar ni så klart på webben.

Dessutom har jag snappat upp diskussionen om bättre uppkoppling på tåg – ett uppdrag som kanske kommer landa i vårt knä. Tågföretagen och IT&Telekomförtagen välkomnar iaf de förslag som Post- och telestyrelsen nyligen lämnat in. Och när man rullar söderut från Stockholm, som lekman har man ju tänkt hur svårt kan det vara…

Staffan Sporre: Ska jag vara ärlig har jag svårare att förstå att täckningen försvinner på öppna fält, när man åker mot Stockholm Södra åker man ju ändå genom ett berg. Men som järnvägare vet man att man ska vara försiktig med just ”hur svårt kan det vara”… 

Ulf Carlsson: Vi kan väl prata om något roligare… Green Cargo firar 20 år 2021 – du kommer få äta mycket tårta i år, bara pandemin släpper. Har du koll på när det första godståget gick och då med vad

Staffan Sporre: Först och främst bjudes ingen tårta till den som inte får ta emot den. Och första godståget, definitionsfråga förstås… Det första som drogs på träräls med hästar var ju primärt kopplat till gruvdrift, så ur det perspektivet var ju det första tåget ett godståg. Men sen, när vi invigde de första banorna med ”riktig” järnväg så gick ju mycket blandtåg, om jag minns rätt. Det första renodlade godset i den bemärkelsen har jag inte koll på. Får kolla med Henke. Men koll, det har du. I alla fall på TTT.

Ulf Carlsson: Just det, jag tänkte påminna om TTTs tematräffar – 17 mars är det dags igen på tema framtidens tågledning. Den som har tid och möjlighet kommer få en övergripande bild om status på MPK och Anda och samtidigt få ett sammanhang till NTL och framtidens tågledning. Vad finns idag? Imorgon? Och vilka möjligheter kommer en ökad digitalisering och uppkoppling att ge? Hela programmet finns på trafikverket.se/ttt – och vill man få en inbjudan tar man kontakt med sin organisations punktlighetsansvarige. O när jag är på det spåret så finns det fler tillfällen att förkovra sig digitalt fyra fredagar i rad med start nu den 12 mars så arrangerar Trafikverkets samarbetspartner Closer frukostseminarier om framtidens godståg och effektiva leveranser – måste låta som mumma i dina öron.

TÅGRULL

Staffan Sporre: Det rullar på, redan tre avsnitt. Känns det bra så långt tycker du?

Ulf Carlsson: Får man svara både och, finns ju alltid ämnen och frågor man kommer på i efterhand så egentligen inte nån mening att älta… Men vad blir det nästa gång?

Staffan Sporre: Vi har ju redan sagt det ett antal gånger nu, men jag lite till ska vi tjata: 2021 är järnvägsåret, och nästa avsnitt kommer ut samma dag som en kick-off för det sker i Portugal (EU:s ordförandeland). Så vi tänkte ju försöka få till en intervju med nån på europeiska järnvägsbyrån ERA som en gång för alla kan konkretisera vad det ska innebära.

Ulf Carlsson: Mm, har hört det ryktas om ett TNT-tåg som det vore kul att få höra mer om. Men om det blir så blir det din andra intervju på engelska. Men min första. Blir nog kul för alla språkpoliser där ute, spännande. Hur som helst, du som lyssnar får väldigt gärna höra av dig på företrädelsevis svenska till jarnvagspodden @ trafikverket.se med synpunkter och inspel på framtida inslag! Behärskar man östgötsk stavning är det så klart ett plus i kanten!

Tack så mycket för att du lyssnat – vi hörs om tre veckor!

Staffan Sporre: Auf wiedersehen! Eller hören…

Ulf Carlsson: Eller kanske ännu hellre Bon voyage!
(Du har hört)