Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Svenska bygg- och anläggningsmarknaden

Den svenska byggmarknaden omsätter cirka 700 miljarder kronor, varav anläggningsmarknaden omsätter cirka 160 miljarder kronor. Trafikverket köper för cirka 49 miljarder, vilket utgör cirka 30 procent av anläggningsmarknadens omsättning.

Marknadens storlek

Enligt Byggföretagen omsätter de totala bygginvesteringar cirka 540 miljarder kronor. Totala bygginvesteringar består av ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler samt investeringar i anläggningar.

Anläggningsinvesteringarna i Sverige har under de senaste åren omsatt cirka 100 miljarder kronor per år (enligt Byggföretagen). Till anläggningssektorn räknas förutom vägar, gator och järnvägar, även el- och värmeverk, vatten- och reningsverk, byggnadsverksamhet kopplad till transporter samt post- och telekommunikation. Inom anläggningsmarknaden används stora resurser till att underhålla och reparera anläggningar. Den exakta summan som används till underhåll och reparationer är dock svår att mäta. En ungefärlig uppskattning tyder på att det rör sig om 40 till 50 miljarder kronor per år. Totalt omsätter därmed anläggningsmarknaden omkring 140–160 miljarder kronor per år.

Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige

Konjunkturläget för totala bygginvesteringar (bostäder, lokaler och anläggningar) påverkar anläggningsinvesteringarnas prisutveckling i hög grad, eftersom de totala bygginvesteringarna utgör en sådan stor del av den svenska byggmarknaden.

Konjunkturen inom bygg- och anläggning har mattats av generellt de senaste åren. Trenden har varit en tudelad bygg- och anläggningsmarknad, där anläggningssidan varit en stark motvikt till den svagare utvecklingen inom husbyggnad. Anläggningsinvesteringarna ökade totalt med 5 procent under 2020 och de offentliga anläggningsinvesteringar ökade med 18 procent, medan de privata anläggningsinvesteringarna minskade med 9 procent.

Utvecklingen under prognosperioden 2021–2022 präglas av en återhämtning av ekonomin. Restriktioner väntas hävas och samhällen kan öppnas upp till att fungera under mer normala förhållanden. Bostadsbyggandet förväntas ta fart och fungera som draglok för byggindustrin under 2021–2022. Anläggningsinvesteringarna fortsätter att stiga under 2021 med 6 procent, mycket beroende av att stora pågående infrastrukturprojekt är i ett starkt produktionsskede. Under 2022 förväntas dock anläggningsinvesteringarna minska med 1 procent på grund av minskade offentliga satsningar på infrastruktur. Sammantaget beräknas de totala bygginvesteringarna öka med 7 procent under 2021–2022.

Investeringsindex väg och järnväg

Konjunktur och prisutveckling under 2018: De totala bygginvesteringarna i Sverige har sedan 2013 stigit kraftigt och nådde sin högsta nivå under 2018. Trafikverkets investeringsindex för väg ökade 2018 med 2,9 procent och investeringsindex för järnväg ökade med 6,2 procent. Konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) ökade med 1,9 procent.

Konjunktur och prisutveckling under 2019–2020: De totala bygginvesteringarna minskade med 2 procent under perioden och uppvisade två trender: en minskad utveckling inom bostadsbyggande och lokaler, samt en fortsatt ökning av anläggningsinvesteringar speciellt inom den offentliga delen.

Trafikverkets investeringsindex för järnväg steg under 2019–2020 med 3,5 procent och investeringsindex för väg minskade under 2019–2020 med 0,5 procent (+2 procent 2019, -2,5 procent 2020). Konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) ökade under denna period med 2,4 procent. Investeringsindex för väg minskade, till stor del beroende på att oljepriset gick ned kraftigt (olja och bitumen i vägasfalt är en betydande del  av kostnaden för att bygga vägar).

Trafikverkets investeringsindex är schablonindex för järnvägs- och vägprojekt samt drift- och underhållsåtgärder som baseras på entreprenadindex (och tidigare E84). Om infrastrukturindex ökar innebär det att insatsvaror till entreprenaderna, och således själva genomförandet, blir dyrare. Generellt står Trafikverket för leverantörernas indexrelaterade kostnadsförändringar, baserat på den riskfördelning som bestämts vid kontraktets tecknande.